- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
664

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vaskbänk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

664

VAS

VAT

VASKBÄNK, m. 2. En lång, fyrsidig, lutande
kista, hvarpå alunmjöl vaskas.

VASKER, våsskT, m. sing. (fam.) Liten pojke.

V ASK FAT, n. 5. (boklr.) Fat, hvari formen
lägges vid vaskning.

VASKGULD, n. sing. Guld, som erhålles
ge-hom vaskning af jord, hvaruti guldkorn finnas.

VASKMALM, m. sing. Vaskad malm.

VASKNING, f. 2. Arbetet eller förfarandet,
då något vaskas.

VASKSTEN. m. 2. Stenhäll, hvarpå vaskning
förrättas i ett tryckeri.

VASKTRÅG, n. 5. Tråg, hvari guld vaskas.

VASKVATTEN, n. 5. Vatten, som användes
eller blifvit användt till vaskning.

VASKVERK, n. 3. Inrättning till malmers
vaskning.

VASS! int. (pop.) Förkortadt af Vasserra.
Ja v! F. trccken! d. s. s. Vasserra trecken!

VASS, m. 2. 4) (bot.) Se Bladvass. — 2)
Ställe i sjö, flod o. s. v., beväxt med vassrör.
Silla vid v-en och meta. (Fig. fam.) Silla i
v-en och skära pipor, hafva godt tillfälle att
förtjena ulan fara och omak. — Ss. V-beväxl,
-lik, -ru gg c.

VASSARF. m. sing. Se Nale.

VASSBRYN, n. 8. Se Vasskant.

VASSBUK. m. 2. Mjukfenig fisk, 8 tum lång,
ofvan blåaklig, inunder silfverglänsande. Rökt
kallas den Böckling. — Borde rätteligen skrifva»
Bvassbuk.

VASSERRA! vasä’rra, inl. (pop. o. fam.)
Utrop, af samma betydelse som: Bevars! Ja v.!
F., så grann du är! Äfven säges i samma
mening V. Ire ell. tri! F. Irecken! v. dö!
för-vrängdi af Vars herra tre ell. Vars herra död,
d. v. s. Vår Frälsares trä (kors), död — uttryck,
som i medeltiden brukades, då man ville bedyra
något.

VASSKANT, m. 3. Kanten af vass (bem. 2).
Ro ulmed v-en.

VASSKNIPPA, f. 4. Knippa af vass-strån.

VASSLA, f. sing. Den vatienakliga
beståndsdelen i mjölk. — Ss. Vassleaklig.

VASSLA SIG, v. r. 4. Blifva vasslig.

VASSLIG, a. 2. 4) Säges om mjölk, som
skurit sig, så att vasslan blifvit derur afskild för
sig. — 2) Tunn som vassla.

VASSPIPA, f. 4. 4) Se Rörpipa. — 2) Se
Vassrör, 2.

VASSRUGGE, m. 2. pl. — ruggar. Rugge
af växande vass.

VASSRÖR, n. 8. 4) Se Vass-strå. — 2) Rör
af elt ur sjön upptaget och torkadi vass-slrå.

VASS-STRÅ, n. 4. Strå eller stånd af växande
eller ur sjön upptagen vass.

VASS-SVINGEL, m. sing. En art Svingel.
Fesluca Borealis.

VAST! int. (sjöt.) Slopp!

VATERBORD, våfrbord, n. 8. (t.
Wasscr-bord; skepp.) Däckplankorna närmast ett fartygs
sidor, och i hvilka spygatlen äro utskurna.

VATERSEGEL, våt’rseg’l, n. 8. (sjöt.) Ett
trekantigt segel, som fordom, i rum seglats,
brukades under ändan af mesanbommen.

VATERSTAG, våtTsiagg, n. 8. (skepp.) Tåg
eller ketlingar, som stötta bogsprötet.

VATIKANEN, –kånänn, m. sing. def. 4)
Palats i Rom, der påfven vanligen bor. — 2) (fig.)
Romerska hofvet eller regeringen.

VATTEN, våtfn, n. 8. 4) (utan plur.) En
öfver hela jorden utbredd flytande vätska, i rent

tillstånd utan smak, lukt eller färg, 820—840
gånger tyngre än luften, genomskinlig,
oandiänd-lig, beslående af väte och syre, fordom räknad
till de fyra elementerna. Hafs-, Sjö-, Flod-,
Källvatten. Dricka v. Silla på v. och bröd, utstå
fängelsestraff med förplägning endast af vatten
och bröd. Sälla på v. och bröd, insätta i
strafffängelse med dylik förplägning. (Fam.) Jag har
ej v. och bröd, förtjenar ingenting. Solen drar
v., säges, då starka strålar eller strimmor
utskjuta från solen ned ål horisonten, elt tecken
till alt luflen är full af dunster. Snön går i v.,
smäller, löar bort. (Fig. fam.) Gå i v., äfv.
blifva lill intet, förfelas, misslyckas. (Fam.) Tala
rent som v., tala mycket rent. Kunna sin lexa
som v., kunna uppläsa den utantill obehindradt.
(Med.) F. i bröstet, t hufvudet, i lifmodren, i
pungarna, vattusot, då bröstet, hufvudet &c. äro
angripna. — 2) (med plur.) Samling af denna
vätska, såsom bildande haf, sjö, flod, träsk, o. s. v.
Vattnet stiger, faller. Till lands och v., både
på land och på hafvet. Slå under v., vara
öf-versvämmad. Sälla under v., låta öfversvämmas.
Bögl, lågt v., se Uppsjö, Ulsjö. (Sjöt.) Intaga
v., läcka. Valtnel blommar, se Blomma. (Fig.
fam.) Taga sig v. öfver hufvud, inlåta sig i elt
företag, försöka något, som man ej är vuxen.
(Ordspr.) Allt v. skall i hafvet, säges om någol,
som gerna samlar ihop sig på ett ställe, eller hos
en person. I lugnaste (äfv. slUlaste, djupaste)
v. gå största fiskarne, se Fisk. — 3) (med plur.)
Farvatten. I de nordiska vattnen. — 4) (utan
plur.) Säges fam. om svag, vattenaktig supamat,
svaga drycker, o. s. v. Denna soppa, detta vin
är bara v. — 8) (utan plur.; fig.) Säges om en
bok, skrift, hvars innehåll saknar tankar, behag
och uttryck. Hans verser äro bara v. — 6)
(utan plur.) Urin. Låta ell. kasta sill v. Hålla
sitt v. — 7) Glansen i en diamant. Denna
diamant har etl skönt v. — F-afled-

ning, -blandad, -brist, -bär n in g,
-dike, -drickning, -flöde, -förråd,
•graf, -grop, -göt, -hall, -ho,
-hämtar e, -hämtning, -hämtningsplats eller
-ställe, -killei, -källa, -lös, -puss,
-rymd, -ränna, -samling.

VATTENAFVÄGNINGS-1NSTRUMENT, n. 3.
o. 8. Instrument, hvarmed vatten afväges.
Kallas äfv. Nivellcrvåg, Nivellcrinstrument.

VATTENAKTIG, a. 2. 4) Till beskaffenhet
liknande vatten, tunn som vatten, blandad med
vatten. V. vätska. V-t blod. F. färg, mycket
utspädd. — 2) (fig.) Ulan idéer, kraft och uttryck.
Eli v-l skaldestycke. V. stil. — 5) Som består
eller härrör af vatten. V-a meteorer. —
Vallena k ti g het, f. 3.

VATTENALG, f. 5. (bot.) Se Alg.

VATTENBACK, m. 2. Kärl, hvari
kalfaljer-net doppas vid kalfalring.

VATTENBAD, n. 8. 4) Bad i vallen. — 2)
(kem.) Ett kärls upphettning i ångan af kokande
vatten.

VATTENBAGGE, m. 2. pl. — baggar. Ett
insektslägle.

VATTENBEHÅLLNING, f. 2. Stor
fördjupning (reservoir), hvaruti vatten förvaras.

VATTENBELG, m. 2. Ett slags belg, i
hvilken en luftmassa inspärras af vatten och deraf
drifves i elden. Kallas äfv. Hydrostalisk belg.

VATTENBI, n. 4. Hane bland bien, större
än arbetsbiet, trögt och utan gadd. Kallas äfven
Drönare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free