Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vattenkruka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666
VAT
‘ VAT
VATTENKRUKA, f. 4. 4) Kruka att
förvara vatten uti. — 2) Kruka, som innehåller
vatten.
VATTENKRÄFTA, f. 4. (med.) En art af
kräftsjukdomen, som angriper isynnerhet ansiglet
hos barn.
VATTENKRÄK, n. 3. Kräk, som lefver i
vatten.
VATTENKULA, f. 4. Ett slägte af
bladmossorna. Rivularia.
VATTENKUR, m. 5. Medicinsk kur, som
hufvudsakligen beslår deruti, alt patienten, under
en längre tid, hvarje dag vexelvis inpackas i
ylletäcken och bolstrar, för att svettas, och sedan
begagnar bad.
VATTENKÄRL, n. 3. 4) Kärl att förvara
vatten uti. — 2) (psyk.) Se Sugåder.
VATTENLEDNING, f. 2. Kanal, gräfd eller
murad, som leder vattnet ifrån en källa eller
ström till någon aflägsen ort, vanligen till en
stad, för att fylla dess behof af vatten; äfv. dylik
kanal för ängsvattning o. s. v. — Ss. V-skonsl,
•srör.
VATTENLEMMEL, m. 2. pl. - lemlar. Se
Vallensork.
VATTENLIGGARE, m. 5. Se Liggare. bem. 4.
VATTENLILJA, f. 4. 4) Vallenliljor,
benämning på en familj af örter, som växa vid och
uti vatten, såsom Blomvass, Pilört, m. fl. — 2)
Se Näckros.
o VATTENLINIE, - li’nje, f. 3. V-r kallas de
på ett fartygs skrof utmärkta linier eller ränder,
hvilka vidröras af vattenytan, då fartyget är tomt
(Tomlinien) och då det är lastadt (Lastlinien).
VATTENLIST, f. 3. Utslående list på
byggnader, hvars ändamål är alt förekomma skada af
regndropp.
VATTENLOPPA, f. 4. En mycket liten art
af Skorpdjuren, gul, enögd, allmän i sött vatten;
simmer liksom hoppande. Daphnia Pulex.
VATTENLÄGGA, v. a. 2. (böjes som Lägga;
uttalas vanligen: vått!ä’gga) Lägga i vatten till
blötning eller ursältning. — V-lagd, part. pass.
— Vallenlägqnin g, f. 2.
VATTENLÖPARE, m. 3. Insekt af
Skalbaggarna, 2 till 3 linier lång, glänsande svart;
simmer ofta flockvis på lugna vattenytor, med
mångfaldiga svängningar. Gyrinus natator.
VATTENLÖSNING, f. 2. (farm.) Lösning i
vatten.
VATTENMANÖVER.––––nöVr, m. 3. pl.
— manövrer, (fortif.) V-övrer kallas allt
användande af elt i en fästnings grannskap varande
vattendrag.
VATTENMELON,––––ön, m. 3. En art
Pumpa, saftigare än melon. Cucurbita Citrullus.
VATTENMETEOR, –ar, m. 3.
Luft-fenomen, som härleder sig af i luften upplöst
vatten, såsom: dagg, dimma, moln, regn, rimfrost,
snö och hagel.
VATTENMINSKNING, f. 2. Vattnets
minskning i haf, sjö, o. s. v. Se äfv.
Valluminsk-ningen.
VATTENMURBRUK, n. sing. Murbruk, som
hårdnar i vatten.
VATTENMYGG. f. 4. eller.
VATTENMÄTARE, m. 3. Insekt af
Skinn-baggarna, % tum lång, svart, med vidt utstående
ben; ligger ständigt på ytan af lugna vatten och
far ryckvis fram derpå. Hydrometra lacustris.
VATTENNJURE, m. 2. pl. — njurar. Ett
infusionsdjur, som liknar en njure. Colpoda Ren,
VATTENNYMF, f. 3. Nymf, som troddes
lefva i haf, sjö, flod eller källa.
VATTENNÄBBMUS, f. 3. pl. — möss. En
art af Näbbmössen, 3 tum lång, svart på ryggen,
hvit under buken; vistas vid bäckar. Sorex
fo-diens.
VATTENNÖD, f. sing. Se Vallunöd.
VATTENNÖT, f. 3. pl. — nöller. Se Sjönöt.
VATTENOK, n. 5. Ok till bärning af
vattenämbar.
VATTENORGEL, vålt’n-å’rrj’l, m. 2. pl.
— orglar. Ett slags fordom bruklig orgel, som
intonerades medelst genom vatten komprimerad
luft.
VATTENORM, m. 2. Se Snok.
VATTENPASS, n. 5. (uttalas vanligen:
vått-påss) Blylod, som, fästadt vid elt snöre, begagnas
att finna den lodräta linien. Lägga, slälla efler
v. Afväga med v.
VATTENPELARE, m. 5. 4) Se
Vallenkolonn. — 2) Se Skydrag.
VATTENPENSEL, m. 2. pl. — penslar. Elt
slägte af Vatlenalgerna. Draparnaldia.
VATTENPLANTA, f. 4. ört, som växer i
vatten.
VATTENPRESS, m. 2. Ett slags press, till
pressning af kläde, papper m. m., äfv. kallad
Hydrostalisk press, emedan vattnet dervid
begagnas som tryckningskraft.
VATTENPROF, n. 3. En af de fordna
gudsdomarna (ordalierna), hvilken var af två slag.
Det kalla valtenprofvet bestod deruti, att den
anklagade, bunden till händer och fölter,
nedkastades i elt stort vattenkar eller i en flod, då,
om han sjönk, hau förklarades oskyldig, men
der-emot skyldig, om han flöt. Del hela
vallen-profvet bestod deruti, alt den anklagade måste
nedsänka sin blottade arm ända till armbågen i
sjudande vatten, hvarcfter den förbands och efter
tre dagars förlopp undersöktes af domrarne, då,
ifall ingen sårnad befanns, den anklagade
frikändes, men i motsatt fall förklarades skyldig.
VATTENPUMP, m. 2. Pump, hvarmed
vatten uppdrages i höjden.
VATTENQVARN, f. 2. Qvarn, som drifves
med vatten.
VATTENQVIST, m. 2. Qvist, som utväxer
under kronan på stammen af ett fruktträd.
VATTENRAKET,––––ét, m. 3. Raket, som
afbrännes på vattnet, för alt neddyka deruti och
åler uppstiga i höjden.
VATTENRALL, m. 2. Fågelart af
Rallsläg-tet, ofvan olivbrun med svarta fläckar. Rallus
aquaticus.
VATTENRAND, f. 3. pl. - ränder. Se
Vallenkant.
VATTENRIK, a. 2. Som har mycket valten,
många vattendrag.
VATTENRÄTTA, f. 4. Se Valtensork.
VATTENRÖR, n. 3. Rör, hvarigenom vatten
ledes.
VATTENRÖRELSE, f. 3. Se Vallenmanöver.
VATTENSAFT, m. 3. (farm.) Så kallas en
saft, då vallen utgör lösningsmedlet för deruti
befintliga andra fasta eller flytande ämnen.
VATTENSALAMANDER, - - - - männd’r.m.2.
pl. — mandrar. En art Salamander, svartaktig,
under gulfläckig, i vattenpussar. Salamandra
aqua-tica. Kallas äfv. Vattenödla och Skraltaborre.
VATTENSERFVA, f. 4. Örten Zannichellia
palustris.
VATTENSIGTE, n. 4. Ett slags sigte pi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
