Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och Förbättringar - Ablaktera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
762
A BL
ART
Tillägg och Förbättringar.
ABLAKTERA, se Aflaklcra.
ADVISBREF, se Avisbref. Äfven: En lill elt
visst handelshus ställd skrifvelse, hvari underrällas,
att man dragit vexel å det samma.
AFDRAGSFIL, m. 2. En mycket bred, flat
fil, som guldsmeder bruka.
AFDUNSTNING, f. 2. 4) Ett ämnes
småningom fortgående minskning derigenom, atl cn
del deraf bortgår i luftform. — 2) (kem. o. farm.)
Förrättning, som har till ändamål att genom ett
flygtigt lösningsmedels försällande i gasform
bortskaffa det samma ur en lösning och få det
upplösta qvar, antingen helt och hållet fritt ifrån
menslruet eller åtminstone uti en mera
koncentrerad lösning.
A/[all. 8) Afsals på en kanon. — 9) (urm.)
Se Vtvexling.
AFGUDAORM, m. 2. Se Slungorm.
AFKLIPP, n. S. Afklippt slycke.
AFKLÄDNINGSRUM, n. S. Särskilt rum, der
ankommande aflägga öfverplagg, eller der
lealer-kosiymer, maskeraddrägter o. s. v. afläggas.
Afledning. (gram.) Ordbildning genom
inskjutande af vissa boksläfver eller stafvelser emellan
roten och flexionen.
AFLJUD, n. 5. (gram.) Rotvokalens förändring
i verber.
A/locka. (jäg.) Locka hunden ifrån spåren,
hvarpå han drifver.
AFSOFVA, v. n. 3. (böjes som Sofva; bibi.)
Afsomna, dö.
Afsältlig. Äfven: (om varor) Som har
afsätt-ning, säljbar.
AFTONUNDERHÅLLNING, f. 2. Adonnöje.
Nytt ord, bildadt, för alt motsvara det franska
Soirée.
Afvikning. (aslr.) Se Deklination.
AFVIKNINGSCIRKEL, –-si’rrk’1, m. 2. (aslr.)
Se Deklinations-cirkel.
AFVÄGNTNG, f. 2. Höjdmätning, som har för
ändamål att utröna vissa punkters upphöjning
öfver kringliggande fält och öfver hvarandra; all
undersöka lutningen af elt vattendrag eller
höjd-skilnaden emellan tvenne olika vattenytor.
[-AFVÄGNINGS-INSTRUMENT,––––––-innstru-mä’nnl.-]
{+AFVÄGNINGS-INSTRUMENT,––––––-innstru-
mä’nnl.+} n. 3. o. B. Instrument, hvarmed
afväg-ning göres. Jfr. föreg. ord.
Akacia. Oäkta A., elt stort och vackert
skogsträd, med hvita, välluktande blommor; från
Vir-ginien. Robinia Pseudacacia.
Akta. A. nödigt, anse nödigt.
AKUPUNKTUR, - - punngklür, f. 3. (från lat.)
Kirurgisk operation, beslående uli instickandet af
metallnålar, vanligen af guld eller slål, i någon
kroppsdel.
Aloe. Se äfv. Örnlrä.
ALPROS, f. 4. En vacker buskväxl med röda
blommor. Rhododcndron ferrugineum.
ALPVÄG, m. 2. Väg öfver en Alpkedja.
AMASONSTEN, - - önstén, m. 2. En art
berg-grön eller spanskgrön fältspat, från Ural och
Sydamerika.
Ammunilionsväska. (artil.) Redskap all
in
rymma de 3 lill 4 skott, som bämlas i sender från
föreställaren.
AMORF, amå’rrf, a. 2. (grek.) Å-a kallas de
mineralier, som i stelt tillstånd icke äga
regelbundna former. — Motsats: Kristallisk.
AN, ånn. (bokhåll.) Ord, som sättes främst på
debetsidan i en räkning eller framför hvarje post,
som införes på debetsidan i hufvudboken.
ANINGSFÖRMÅGA, f. 4. Förmågan alt
genom en inre känsla erfara tillkommande
händelser.
ANGREPP, m. 2. En vid kolfven i ett lås
fästad del, hvaremot axet tryckes, när nyckeln
omvrides i låset.
Ankar, (skämtv.) Ligga för a., gifva sig god
ro på elt ställe.
ANKARAFFALL, n. B. Affallel med den
engelska haken, på ur.
ANKARUR, n. 8. Ur med ankaraffall.
ANPART, m. 3. Se Andel.
ANSATSSTÖT, m. 2. (jäg.) Den stöt, man
gifver, då man vid laddslockens lyftning låter den
med fart falla mot laddningen.
ANSIGTSKRÄFTA, f. sing. Den art af
kräfl-sjukdomen, som angriper ansigtet, isynnerhet
underläppen.
ANS1GTSVÄRK, m. sing. En ytterst häftig,
tidlals påkommande smärta i någon del af
huf-vudet, särdeles ansigtet.
ANTÄNDNINGSHUF, m. 2. pl. - hufvar. Se
Knallhatt.
APEBRÖDSTRÄD, n. B. Se Kalebassträd.
APOTEKAREBOK. f. 3. pl. — böcker. Bok.
innehållande uppgift på de läkemedel, hvilka
företrädesvis brukas i ett iand.
ARBETSLAMPA, f. 4. Lampa, så inrättad,
att den kastar ljuset på elt visst ställe och der
sprider mera klarhet.
ARBETSLEGA, f. 4. Legoaflal om arbete,
ulan vilkor af tjenslebjons-förhållande.
ARLEKINSSNÄPPA, f. 4. Fågel af
Snäppornas slägle, med ganska brokigt utseende. Totanus
fuscus.
Arm. Äfven: Hvardera sidan af en skallplats,
med der uppstäldt manskap.
ARMKLÄDE, n. 4. (kir.) En tresnibb af något
mjukare tyg, hvari armen vid dess åkommor
upp-bäres.
ARMLING, m. 2. (bibi.) En girig.
ARMSVAMP, m. 2. Ett slags svamp. Isaria.
ARONROT, årånnröt, f. 3. pl. — rötter. Se
Dansk Ingefära (under sednare ordet).
ARROWROT, ä’rråröt, f. sing. Se
Arrow-mjöl.
ARSENIKSYRA, f. sing. Ett giftigt mineral,
bestående af arsenik och syre. Kallas af allmogen
Merkurium. o
Artilleri. Åkande a., hvarvid manskapet
under marsch åtföljer till fots kanonerna, men, då
en hastig rörelse skall verkställas, på eller nära
slagfältet, sitter upp på hästarna och föreställarne.
Ridande a., hvars bestämmelse är, alt hastigt
kunna föras ifrån cn punkt lill cn annan, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
