Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordlekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bemärkelse, såsom »tekniska termer», kunna ibland göra
god komisk verkan, när någon hittar på att använda dem i
deras egentliga och ursprungliga betydelse. I Uppsala lågo
(och ligga kanske ännu) tre hus nära varandra, ett var lågt
och gjorde intryck av att vara ofullbordat, det andra skilde
sig i intet från den allmänna hustypen, det tredje var ovanligt
högt. Studenterna kallade dem för »imperfektum»,
»perfektum» och »pluskvamperfektum» (= »ofullbordat,
fullbordat, mer än fullbordat»). I tyskt skämtspråk inlägges
ofta en annan betydelse i »pluskvamperfektum» (= mer
än färdig) i det att man så benämner ett ogift fruntimmer,
som lämnat den rätta giftasåldern bakom sig.
Var och en, som sysslat något med grekiskan, vet, att
ord, som börja med h-ljud, sägas ha »spiritus asper» (= »sträv
eller hård utandning»), och att de, som börja med vokal,
ha »spiritus lenis» (= mild eller mjuk utandning). Spiritus
betyder för övrigt också »ande». Vid ett läroverk var
rektorn, som tillika innehade lektoratet i grekiska, ansedd
för att än visa väl stor stränghet, än mycken blidhet. Det
hölls läraremöte och gavs gemensam middag. Läroverkets
lärare voro talrikt samlade, och en lektor tog till orda: »Jag
ber att få föreslå en skål för den, som stundom har varit
spiritus asper, stundom spiritus lenis, men alltid spiritus rector!»
Och åhörarna behövde inga förklaringar för att sentera roligheten.
Det är emellertid inte nödvändigt, att den vanliga betydelsen
skall vara bildlig, oegentlig eller facklig. Så snart
en ordförbindelse är hävdvunnen i viss betydelse, tänker folk
i allmänhet alls inte på, att denna ordförbindelse också borde
kunna betyda det eller det. Och ett oväntat påpekande av
denna möjliga nya betydelse kan stundom ha god verkan,
om också de bägge nyss omnämnda i regeln ha en något pikantare
smak. Så t. ex. frågas: »Varför heter det Sveriges
rikes lag och inte också Sveriges fattiges?» och svaras:
»Nöden har ingen lag.» Åtskilliga ganska lyckade vitsar av
detta slag ha presterats av Aron Jonasson. Han uppställer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
