- Project Runeberg -  Om ordlekar /
78

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om s. k. subjektlösa satser i svenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

satsen förträffligt När »den lille kolargossen» skrämmes av
ödemarkens nattliga ljud och tror, att det är trollen, som
husera där, utbrister han (enligt Geijer): Det tassar, det
braskar över sten och stock.
Gustaf Fröding låter kolaren
Ola i en hel mängd subjektlösa satser skildra det förfärliga
oljud, som »Bärgslagstrollen» tillställde. Vi minnas också
från Bernhard Elis Malmströms berättelse, hur
beklämd »liten pilt» blev, när det suckade så tungt uti skogen.

Ett allmännare och abstraktare uttryck har det
övernaturligas uppträdande fått i satsen det spökar. Härmed kan
jämföras det stundar, som på några orter säges, då man av
en kliande känsla i ögonbrynet eller ögonlocket tror sig få
förebud om, att en besökande snart skall infinna sig.
Sannolikt har uttrycket, i denna betydelse, samband med
den gamla folktron, att den kommandes fylgja gick före
honom och hos den, han ville besöka, vållade sömnighet.

Snarast är det ett eller annat djur, som man måste anse
vara verksamt, när man säger: Det nappar det lever i nätet,
det flaxade uppe i trädet, det prasslade i busken, det väste ur
snåret, det gnällde utanför dörren
o. s. v.

Mycket talrika, mycket avlägsna eller mycket små
varelser, bland vilka individerna icke kunna var för sig tydligt
urskiljas, men vilkas rörelse man iakttager, betecknas också
med det. Om en avlägsen skara krigare säger Tegnér (i en
efterbildning från tyskan): Det rör sig, det vimlar vid
skogens bryn.
Och i en vårvisa skildras alla de små flygande,
hoppande och krypande varelser, som vårsolen framlockat,
med orden: Se, hur det spritter i buskar och grenar! Då ju
i dessa fall hela vikten och eftertrycket lägges på rörelsen,
torde ifrågavarande satser böra anses för subjektlösa.

*



Orsaken till, att det eller de levande väsen, från vilka
verksamheten utgår, icke nämnas, kan, sade vi nyss, också
vara den, att dessa äro för den talande så likgiltiga, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free