Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Principien der Sprachgeschichte» redan innehåller i ämnet, starkare
fästa lexikografernas uppmärksamhet på dessa svårigheter.
Någon direkt kritik övar han icke här på den Grimmska
ordboken.
Såsom förut blivit antytt, måste lexikografen uti de
språkprov, över vilka han förfogar, bortse från det
occasionella (individuella, tillfälliga), som vidlåder användningen
varje enskilt fall; endast därigenom kan han fastställa den
verkligen usuella (generella, allmänna och väsentliga)
betydelsen. Detta är icke alltid så lätt, säger han, och det är därför
ett ej ovanligt fel, att en blott occasionell betydelse anföres
jämte de usuella såsom likställd med dessa.
Paul har härmed vidrört en av de punkter, som torde
bereda en lexikograf de största bekymren, i synnerhet en
lexikograf, som nödgas arbeta med ett otillräckligt material
av språkprov. Ty, så vitt jag kunnat märka, framträder
denna svårighet allra mest, när den ifrågavarande (usuella)
betydelsen icke finnes i flera, sinsemellan något olikartade
språkprov, vilka kunna samverka till att från varandra
lösgöra det occasionella, och då icke heller redaktören själv är
så förtrogen med betydelsen, att han kan ur sin egen
språkkänsla utfylla vad som brister i det skriftliga materialet. Vad
speciellt angår ett föråldrat ord, vilket föreligger blott i ett
exempel, eller kanske i två mycket likartade, så ligger faran
mycket nära, att betydelsen angives med alltför stor bismak
av det occasionella. Föreligga däremot t. ex. två eller tre
exempel, som sinsemellan förefalla så skiljaktiga, att
lexikografen uppställer en särskild betydelse för vart och ett av
dem, så är det mycket möjligt, att han har låtit narra sig av
det rent occasionella, och att ett rikligare förråd av
språkprov skulle ha givit honom en riktigare inblick i den för dem
gemensamma usuella betydelsen.
Det är klart, att man vid redigerandet av en
ordboksartikel har att utgå (icke från en förutfattad mening om
ordets betydelse eller betydelser, utan) från de tillgängliga
språkproven, dem, som föreligga skriftligt, och dem, som man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
