110 (Om ordlekar)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– En sådan framställning, som Paul här fordrar av
ordboken, skulle väl lämpligast få sin plats i dennas inledning. Av
en första upplaga, vilken just har att för första gången
framlägga fullständigt material till en systematisk översikt av
detta slag, kan det ej billigtvis krävas, att den redan vid sin
början skall ha denna systematiska undersökning av suffix
och avledningar avslutad. Omsägningarna lära därför icke
kunna undvikas.

Men sammanhanget skall vederbörligen framhållas icke
blott med avseende på ursprunget (etymologien), utan även
med avseende på <sp>betydelsen</sp<. Naturligtvis bör sekundär,
s. k. folketymologisk anslutning till ett obesläktat ords
betydelse[1] anmärkas. Men lexikografen bör, säger Paul, sprida
ljus över varje slags sammanhang mellan ord i avseende
på begreppet. Idealet så väl för ordboken som för
ordbildningsläran och syntaxen vore egentligen en tvåfaldig
uppställning, den ena efter ljudmaterialet (ord och former), den
andra efter begreppen (föreställningsinnehållet). Vill man
ordna ett språks hela ordskatt efter de begrepp, som orden
uttrycka, stöter man likväl på stora svårigheter: dels finnes
det ingen princip, efter vilken man kan till ett verkligt system
ordna hela massan av de i språket uttryckta
föreställningarna – man kommer ej längre än till bildande av (partiellt
varandra täckande) grupper; dels kan man icke, såsom
behövligt vore, meddela föreställningarna direkt, utan måste
giva dem indirekt, bundna vid det språkliga uttrycket.[2]

[1]
T. ex. när i äldre nysvenska avla påverkas av ala, eller i yngre
nysvenska avlida (eg. »gå bort») av lida (= dolere, cruciari).

[2]
Fastän dessa svårigheter torde omöjliggöra en strängt vetenskaplig
uppställning efter betydelsen, kunna likväl för praktisk användning i högsta
grad fruktbärande listor upprättas, i vilka ordförrådet, så gott sig göra låter,
ordnas i grupper efter betydelsen och ett alfabetiskt register hänvisar till varje
ords plats. Mest bekant av sådana ordlistor är sannolikt P. M. Rogets
»Thesaurus of English words and phrases», som år 1873 redan hade upplevat mer
än 30 upplagor; jag kan av egen erfarenhet intyga, att den är förträfflig att
hava till hands, då man känner det begrepp, man vill uttrycka, men ej erinrar
sig rätta ordet eller frasen. Mindre lätthanterlig förefaller D. Sanders »Deutscher
Sprachschatz, geordnet nach Begriffen zur leichten Auffindung und Auswahl des
passenden Ausdrucks» (Hamburg 1873). För franska språket lära flera sådana
listor finnas (bland dem en med titel »Dictionnaire analogique») och vara mycket
anlitade av franska författare. En dylik lista för vårt modersmål skulle göra
ovärderlig nytta, ej blott för våra lexikografer, utan för envar, som vid skriftlig
behandling av svenskan önskar begagna de mest passande uttrycken.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ordlekar/0114.html

		Om ordlekar / 110 (1910) Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|