- Project Runeberg -  Om ordlekar /
113

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett ord icke har en motsats, som motsvarar hela omfånget av
dess betydelse, utan blott partiella motsatser, så kan det, om
det ofta sammanställes med en av dessa, bliva inskränkt till
sin betydelse, i det blott den del av betydelsen, som bildar
motsatsen, framstår såsom väsentlig och de övriga delarna
efter hand alldeles utplånas. Sålunda uppstår
betydelseändring. I sin grundbetydelse bildar stå motsats ej blott mot
och andra verb, som beteckna rörelse, utan även mot verb,
som angiva vila, t. ex. sitta, ligga, hänga. Nu kan
visserligen den ena eller andra motsatsen användas, utan att stå
förlorar något av sitt ursprungliga betydelseinnehåll; men
ensidigt framhållande av motsatsen mot verb, som uttrycka
rörelse, har givit anledning till att stå kommit att brukas
såsom beteckning för vila eller befintlighet på ett ställe även
om föremål, för vilka det i sin egentliga betydelse icke är
användbart, t. ex. klockan står, solen står högt på himmelen.

Det finnes slutligen, fortsätter Paul, många, i vissa fall
mycket omfattande, grupper av ord, vilka konstitueras
genom en viss parallellism i ordens funktion.
Några sådana grupper pläga anföras av grammatici, dels emedan
de även hava etymologisk släktskap, därigenom att de hava
utgått från samma rot eller bildas medelst samma suffix
eller prefix, dels emedan det gemensamma i deras funktion
tillhör syntaxens område. Hit höra t. ex. pronominas olika
grupper: demonstrativa, relativa, interrogativa, indefinita,
och även inom några av dessa grupper kan man skilja mellan
underavdelningar. Samma gruppering genomgår även
pronominaladverben, vilka också böra behandlas i sammanhang
med pronomina. En annan grupp av ord, förenade genom
gemensamma egenheter, bilda de adjektiv, som kunna
mottaga en kvantitetsbestämning. Gemensamt för dem är, att
de med sådan bestämning beteckna ett relativt mått, men utan
sådan ett högt eller stort mått; jfr t. ex. en millimeter lång
med det enkla lång, två gram tung med tung ensamt, två år
gammal
med gammal (utan bestämning). Ja, alla ord, som
avse rumsförhållanden, hava något gemensamt, och bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free