Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk namnforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sen-namnen tillkommo 39,656 personer (eller 42,3 %) och av dessa
namnen Petersen, Hansen och Jensen vardera mer än 5,000
individer. På landsbygden var sen-namnens övervikt ännu
större; så t. ex. hade i en socken på Falster av de under
den senaste tioårsperioden födda barnen 91 % namn på -sen.
För att närmare undersöka namnförhållandena och föreslå
utvägar till namnskickets förbättrande tillsatte regeringen
den 4 maj 1898 en kommitté, bestående av professorerna
Fredrik Nielsen och Johannes Steenstrup samt docenten Axel
Olrik. Kommittén avslutade sitt arbete den 18 febr. 1899,
d. v. s. på knappa 9 1/2 månader – vilken svensk kommitté
skulle göra det efter?! – och utgav sitt betänkande under
titeln »Dansk Navneskik» (Kbhvn 1899).
Om denna bok kan man lugnt säga, att den är ett av de
lärorikaste och på samma gång intressantaste
kommittébetänkanden, som någonsin offentliggjorts; och då den innehåller
mycket, som också har tillämplighet på svenska förhållanden,
bör den studeras av envar, som vill sätta sig in i de många
svävande frågorna rörande svenskt namnskick. Jag kan ej
neka mig nöjet att citera några rader av betänkandet, också
de tillämpliga på svenska förhållanden. Sedan de
kommitterade förordat åtskilliga utvägar till bildande av nya
familjenamn (upptagandet av gamla danska förnamn, ensamma
eller med tillägg av -sen; andra föråldrade danska ord, som
kunna passa; och slutligen ortnamn eller karaktäristiska delar
därav ensamma eller med tillägg av avledningsändelser såsom
-er, -ing, -bo, eller -mand), fortsätta de:
»I det hele mene vi, at navnekilderne ere uudtömmelige.
Man skal ikke vente på, at staten lader udarbeide en bog med
’gode navne’, der kunde tages af alle i flæng eller af dem,
som först melde sig. En sådan bog vilde vel heller ingen
fagmand påtage sig at urtarbeide, og den vilde let före till
ensidighed. Man kan trygt stole på folks naturlige
opfindsomhed, og sikkert er det, at ingen bör have ret til at tage en
anden families navn af den grund, at intet andet lader sig finde.
Og er end det ideal uopnåeligt, at hver slægt får et navn, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
