Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk namnforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I det förstnämnda arbetet har förf. låtit den
kulturhistoriska synpunkten dominera och ordnat namnen efter
deras kronologiska förekomst i bibeln; i den senare har
alfabetisk (lexikalisk) uppställning varit den enda möjliga. Själva
uppställningen, materialets mångfald, talrikheten av
språkprov, den utförlighet i diskuterandet av dunklare spörsmål,
som ofta blir behövlig, allt detta försvårar i någon mån en
sammanhängande läsning av dessa båda synnerligen
förtjänstfulla arbeten. Men det vore skada, om de ej skulle
vinna insteg i vidare kretsar såsom uppslags-böcker, i vilka
man ej blott kunde eftersöka svaret på hithörande spörsmål,
utan ock vid tillfälle genomögna några sidor här och där.
Det är i förhoppning att väcka läsarens lust till att stifta
närmare bekantskap med dessa skrifter, som jag här nedan
meddelar några sammanställningar från deras rikhaltiga
innehåll. Ur »Förnamn och familjenamn» har jag tagit de
flesta exemplen, och denna bok torde i det hela erbjuda ett
mångsidigare intresse än »Bibliska personers namn».
Vill man säga till eller om en person, att han eller hon
i synnerligen hög grad har någon viss egenskap, så kan man
i vardagligt tal (med skämtsam anstrykning) begagna
något visst nomen proprium. Någon gång brukas ett förnamn
ensamt såsom då Jöns betecknar den dumme eller Benjamin
en mycket mager man, en som består av bara »ben». Men
oftare brukas en sammansättning t. ex. något visst förnamn,
försett med en tillsats. Skalden Sturzen-Becker lär ha
uppfunnit det »naturvetenskapliga artnamnet» Jönsissimus
pyramidalis, vilket stundom brukats av yngre författare. En läckergom
eller en, som ofta och gärna är med om festligheter, får
heta Kalas-Klas. En argsint kvinna kallas i somliga
landsorter Arga-Sissa, i andra Arg-Brita, i andra Etter-Brita.
Maskulina motsvarigheten är Etter-Petter. Att rim och
allitteration spela en stor roll vid valet av förnamnet, visar
sig ej blott i Kalas-Klas och Etter-Petter, utan ock t. ex. i
betecknandet av en lat kvinna Lata-Beata (Blekinge) och
Lat-Lisa (allmänt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
