Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lungsotens aftagande. Af Curt Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 34 —
sammanfaller med den moderna
industriens enorma utveckling, tvingas en
stor del af befolkningen öfver till
fabriksarbete, och i samma mån utbreder
sig lungsoten. »Det stillasittande lifvet
inomhus», säger Clark redan 1835, »är
enligt min åsikt fördärfligt inom alla
klasser af samhället, och ingen orsak,
icke ens det medfödda anlaget, bidrager
så mycket att åstadkomma lungsot som
bristen på frisk luft och rörelse.» »Allt
lefnadssätt, alla sysselsättningar, som
försiggå hufvudsakligen inomhus», säger
Andrew, »visa sig till ytterlig nackdel
jämförda med utomhusarbete. Den nakna
vilden må ha en mängd sjukdomar att
dras med, men sällan finner han
lungsoten bland dem; men hvarje tillökning
i hans dräkt eller i komforten i hans
träd eller håla, ökar hans benägenhet
för sjukdomar.»
Dessa citat hafva redan fört oss in på
frågan: hvad är det i den moderna
civilisationen, som anklagas vara orsaken till
denna förökning af lungsoten? Svaret
är redan gifvet: den moderna
storindustrien, en af den moderna kulturens
viktigaste kännemärken, i socialt hänseende
kanske det viktigaste. Talrika äro i
sanning de undersökningar, som gifva vid
handen, hvilka stora vådor för
samhällenas hälsa denna nya form af arbete
medför genom ökad lungsotsdödlighet.
Jag skall endast anföra några få
yttranden.
Den berömde engelske hygienikern
Simon yttrar: »I samma mån som den
manliga och kvinnliga befolkningen
drages in i grenar af industrien, som måste
skötas inomhus, i samma mån stiger
deras dödlighetsprocent i lungsjukdomar
—, och ett afgörande bevis härför
lämnade undersökningarna genom att påvisa,
att en hög dödlighetsprocent i dessa
sjukdomar hos det ena eller andra könet
alltid sammanföll med att det ena eller
andra könet företrädesvis var sysselsatt
med sådant fabriksarbete; ibland var den
högre procenten dubbelt så hög för det
så sysselsatta könet än för det, som ej
var på sådant sätt sysselsatt, och den
höga dödlighetsprocenten gällde båda.
könen, endast om båda könen deltogo i
den hälsofarliga sysselsättningen.» —
Smith har visat, att af 1,000 patienter i
Londons stora lungsotshospital 700 långa,
tider arbetat i heta, öfverfyllda, illa
ventilerade fabrikslokaler.
Berättelserna från Tyskland och Schweiz,
där i senare tider industrien så kraftigt
utvecklats, bevisa alla samma från
England redan konstaterade
förhållande-Finkelnburg resumerar sina
undersökningar om lungsotens förekomst i Preussens
mest industriidkande landsdel,
Rhenprovinsen, på följande sätt: »Lungsoten
fordrar talrikare offer, ju mer arbete
inomhus i dammfyllda, illa ventilerade lokaler
är förhärskande inom det ena eller andra
könet, och ogynnsammast verkar i detta
hänseende bearbetningen af bomull och
metallsliperierna. När sådan
sysselsättning blir förhärskande hos en
landtbefolkning, så infinner sig också hos denna en
hög tuberkulosdödlighet, fastän aldrig fullt
så hög som i städer med samma
sysselsättning.» Schweigs och Corvals
undersökningar från Baden visa, att den ringa
tuberkulosdödligheten förekommer i de
smärre orterna, hvilka hufvudsakligen
idka åkerbruk, den större däremot i de
industriidkande städerna;
undersökningarna från Schweiz visa detsamma. Müller
har från detta land visat, att
lungsotsdödligheten i de industriella kretsarna förhåller
sig till den i landtbruksidkande som 70 till
30, således är 2 till 3 gånger större i
de förra. Alla undersökningar från
Frankrike gå i samma riktning; den högsta
här kända dödligheten visa
sidenväf-varne i Lyon. Till och med från
tropikerna låta iakttagelserna likadant;
väf-varne från Kaschmir, som arbeta i små,
öfverfyllda, fuktiga lokaler, visa en enorm
lungsotsdödlighet, och i Brasilien, där
lungsoten på de senare årtiondena tagit
fart likasom den gjort i Nordamerika,
härjar den hufvudsakligen bland fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
