Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lungsotens aftagande. Af Curt Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådt i trånga kaserner och öfverfyllda
fängelser, och till en del råder den ännu
i sådana anstalter. Men erfarenheten
har redan mångfaldiga gånger visat, att
vi blott behöfva göra dessa anstalter
rymliga, väl ventilerade, rena och
därför sunda, för att denna olägenhet skall
minskas. Jag vill blott anföra ett
exempel därpå. I början af århundradet
var lungsotsdödligheten bland de
engelska trupperna, som likväl utgjordes af
kraftigt och utvaldt folk, oerhördt hög;
den uppgick till 8 %o årligen, ungefär
det dubbla af den civila befolkningens
lungsotsdödlighet i motsvarande
åldersklasser. En kommission, som tillsattes
för att utröna orsakerna härtill, kunde
ej finna någon annan än den, att
kasernerna hade otillräckligt utrymme, voro
otillräckligt eller icke alis ventilerade.
Resultatet af denna undersökning blef,
att sunda, rymliga, väl ventilerade
kaserner nybyggdes, och lungsotsdödligheten
bland trupperna nedgick snart till 2,5 °/oo’
således till mindre än 1/3 af den, som
härskat under de förra osunda
förhållandena, och till en siffra som långt
understiger den civila befolkningens.
Hvad här skett i smått med en ringa
del af befolkningen, kan tänkas ske i
stort med den stora del af samhället,
som nu utsättes för farorna af osunda,
otillräckliga bostäder och af vistelse i
dammiga, illa ventilerade fabriker — och
faktiskt har det under den senaste
mansåldern flerstädes i kulturländerna skett
i nämnvärd utsträckning. Man kan väl
tänka sig, , att denna ökade hygieniska
omsorg om den stora
arbetarbefolkningen i industriens tjänst motverkat de
hygieniska missförhållandena, som
kulturen medfört, och neutraliserat dem,
och man kan till och med tänka sig, att
den hygieniska förbättringen af bostäder
och fabriker blefve så verksam, att den
mer än uppvägde industri- och
storstads-lifvets vådor för lungsotens utbredning.
Och härtill kommer ännu ett. Man
må uppskatta betydelsen af osunda bo-
städer som orsak till lungsotens
utbredning än så högt, så nekar dock ingen,
att äfven andra hygieniska brister bidraga
att öka släktets disposition för lungsot.
Hit höra framför allt fattigdom och brist
på tillräcklig föda, dryckenskap och
excesser af alla slag, med ett ord allt
som verkar till organismens försvagande.
Det lider nu intet tvifvel, att i
kulturländerna den industriella utvecklingen
höjt befolkningens ekonomi, helt enkelt
emedan den gjort arbetet så ofantligt
mycket mera fruktbärande. Ej heller
låter förneka sig, att striden mot
dryckenskapslasten i nyare tider flerstädes ledt
till afsevärda resultat. Det är mer än
väl tänkbart, att dessa gynnsamma
moment räcka mer än väl till att
uppväga de ogynnsamma, som följt den
nutida kulturen.
Jag har här framställt den
optimistiska uppfattningen af frågan, och den har
redan länge haft målsmän. En af
nutidens erfarnaste medicinska statistici,
Oesterlen, yttrar redan 1875 alldeles
kategoriskt: »Ju gynnsammare de
hygieniska förhållandena gestalta sig, desto
ringare kommer också i allmänhet faran
att insjukna i lungsot och dö af denna
sjukdom att blifva både för en hel
befolkning och för individerna. Fordom,
då hygieniska missförhållanden härskade
i långt högre grad än nu i kultiverade,
välmående länder, var lungsoten mycket
vanligare än nu.»
Men man kommer ej långt med sådana
yttranden, då man ej samtidigt meddelar
de fakta, som skola leda dem i bevis.
Dessa fakta hafva länge låtit vänta på
sig. Detta är beroende på de stora
svårigheter, som möta en detaljerad
mortali-tetsstatistik. Kulturstaterna hafva länge
sedan insett clen stora vikten af en sådan
statistik, men blott småningom hafva
svårigheterna öfvervunnits. England har
i denna sak liksom i så mycket annat
gått i spetsen, och från midten af
århundradet äga vi därstädes uppgifter om
dödsorsakerna ej blott från städer utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
