Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Konst
- Nacka nya kyrka. Af H-o. Med 3 teckningar af G. Ringström
- Musik
- Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791). Af Lay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fönstergrupperna upptagas väggfälten af framställningar af
apostlarne med tillhörande attributen I koret,
som ligger några fot högre än långhuset, från
hvilket det skiljes af en låg balustrad, är
dekoreringen rikare och färgerna
kraftigare, på samma gång
som belysningen är något
sparsammare. Ljuset infaller
här genom tre med
glasmålningar försedda
spetsbågs-fönster, hvilket i sin mån
bidrager till en målerisk och
stämningsfull verkan.
Dekorationen i sin helhet
är hållen i modern
medel-tidsartad karakter, sådan
som vi finna den tillämpad
på åtskilliga andra ställen i
så väl kyrkor som privathus
af dessa målningars
upphofsman, arkitekten Agi
Lindegren. Själfva byggnaden är
uppförd efter arkitekten Gustaf Wickmans
ritningar, och hr W. har också öfvervakat
arbetets utförande, ett arbete som icke blott
länder arkitekterna till heder utan äfven den
församling, som haft sinne
och håg att på ett så
värdigt sätt pryda sin
förnämsta byggnad.
Kyrkans predikstol, som
tillförne haft sin plats i
Nacka gamla kapell, är ett
duktigt skulpturarbete från
i7:de århundradet, hvilket
nu, sedan det blifvit
reno-veradt, är en verklig prydnad
för den nya kyrkan. Den
står här såsom ett
vördnads-värdt minne från en svunnen
tid, en tid då vårt fosterland
modigt stred i första ledet för
protestantismens heliga sak.
H—o.
MUSIK.
Wolfgang Amadeus Mozart.
Klockan 8 på kvällen den 27 januari 1756
föddes i Salzburg ett barn, som från
följande dag bar namnet Wolfgang Amadeus
Mozart; och sju år därefter var detta namn
kändt och berömdt öfver tre konungariken.
De förunderligaste historier berättades om ett
sjuårigt underbarn, som vid klaveret
utvecklade en mans begåfning och kraft,
ackom-pagnerade konstigt utsirade italienska arier
utan noter, fantiserade i kapp med de
lärdaste musici, och som däremellan med sin
ålders lifliga lekfullhet red på käpphäst eller
hoppade upp i knäet hos drottningar och
prinsessor.
Och i år, då vi fira hundrade årsdagen
af hans död, finns väl icke en plats på
jordgloben, dit civilisationen har nått, där
icke Mozarts namn är kändt och berömdt.
De yttre konturerna af hans korta 36-åriga
lefnad äro ej vidlyftiga eller särdeles olika
andra konstnärers. Ända från sjette året
tillbragte han sin barnaålder på konsertresor
med fadern och systern, dock med ett eller
annat års hvila för studier. Vid 12 år
komponerade han sin första opera, och utnämndes
s. å. till ärkebiskoplig kapellmästare i
Salzburg, hvilken plats han beklädde ända till sitt
tjuguandra år, då han bosatte sig i Wien, där
han förde en bekymmerfylld existens och
uppehöll sig, under flitigt komponerande,
med konsert- och lektionsgifvande. Aret
därpå, eller 1782, samma år som han på
kejserlig befallning komponerade
»Enleve-ringen ur seraljen», gifte han sig med
Kon-stanze Weber -— en syster till hans första
kärlek (1775), Aloysia Weber, en
femtonårig sångerska — och lefde, trots ett nästan
ständigt ekonomiskt betryck, i ett lyckligt
äktenskap med henne i Wien, ända till sin
död den 5 december 1791. Under denna
hans wienerperiod var det som hans flesta och
förnämsta kompositioner uppstodo. Oaktadt
sina täta resor, utvecklade han en så kolossal
produktivitet, att den väl må nämnas underbar.
Mozart har blifvit kallad musikens Messias,
likasom Rafael ansetts vara målarkonstens,
och långt ifrån att i detta uttalande skulle
ligga en hädelse, vore det ju en hädelse att
icke erkänna hans gudomliga sändning.
Att här ingå på hans lifsgärning kan ej
komma i fråga, men hvad han verkat inom
musikens konst talar, till vår lycka, för sig
själft.
Bland hans tjugutal operor äro tre
ansedda för de förnämsta, icke allenast hos
oss utan öfverallt, där de uppföras, och i
Europa finns väl icke en operascen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Sep 11 17:23:57 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1892/0055.html
