Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur kampen om Afrika. Af Hans Emil Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
enhetlig västerländsk kultur. Och några
århundraden senare, då de hvita
folkfamiljerna genom romerska rikets fall
åter splittrats och indoeuropéerna i vår
världsdel knappast bevarat annat af de
förnämsta kulturfrukterna än den högsta
religionsformen, under det semiterna
genom araberna upptagit och förkofrat det
mesta af det gamla kulturarfvet, då
till-flöt denna kulturkraft Europas
halfbar-barer på tre vägar, den ena gick öfver
Bosporen, den andra direkt öfver
Medelhafvet till Italien, men den tredje lopp
åter långs Afrikas nordkust öfver
Gibraltars sund.
Men hela den väldiga afrikanska
kontinenten för öfrigt låg sluten för vidare
inverkan af de hvita folkens odling. Den
låg i mörker under alla de följande
århundradena, då européerna tillägnade sig
det gamla kulturarfvet och utvecklade
det vidare på ett förut ej anadt sätt.
Den låg där med sin stela, oledade
kust-linie, där inga öar gåfvo stödjepunkter,
inga vikar lockade in i det inre och där
hämmande randberg stängde vägen,
otillgänglig och höljd i natt, under det
européerna i fjärran västern bortom
världshafvet uppsökte en ny kontinent och
efter hand, undanträngande dess röda
söner, befolkade denna och utvecklade
där ett nytt och föryngradt Europa.
Afrika måste i stället sända sina egna
barn öfver hafvet dit för att deltaga i
den nya världens odling. Under
århundraden gingo européerna med sina skepp
rundt om Afrikas kuster för att utforska,
uppbruka, eröfra och kämpa om gamla
sagoländer och nya världar. I Indien
och den stora indiska övärlden följde
efter hvarandra portugiser och holländare,
fransmän och engelsmän, man
genomforskade Stilla hafvets väldiga vatten,
upptäckte dess tallösa öar och fann
däribland en ny världsdel, som man
befolkade och uppodlade och hvars
ökenartade inre man utforskade. Till och
med öfver den isiga nordasiatiska slätten
framträngde européerna, och de tvungo
sig till förbindelse med den andra af
jordens högre kulturer, den som österns
gula människor, afskilda från andra,
utvecklat vid Hoanghos och Jangtses
bördiga stränder. Ja till och med uppåt
polens i köld och död förstenade
trakter foro de vetgiriga européerna för att
utforska dessa. Men Afrika låg där
alltjämt lika tillslutet; blott längst i söder,
där européerna på sina vida sjöfärder
gingo från Atlanten in i Stilla hafvet,
vände färden från sydlig till nordlig,
fann man en station behöflig, och så
blomstrade upp Kaps och
Oranjefri-statens kolonier. Vi erinra oss väl från
vår barndom, huru världskartorna då sågo
ut. Öfverallt i de andra världsdelarna
berg och floder, städer och stater,
randade med skilda färger, men hela det
inre Afrika ett hvitt fält, blott afbrutet
af en eller annan prickad linie, som
angaf, att man hade anledning att tro, att
där en flod eller en sjö kunde vara
belägen. Och vid kusterna angåfvo
olika färger, att Europas olika stater
hade några slags anspråk på att anse
dessa kuststräckor för sina. Och vi
läste med intresse om Livingstones
färder in i detta hvita okända, där vi
drömde oss underbara sagoland, och
om Anderssons märkvärdiga resa till
sjön Ngami.
Men hur annorlunda har det ej blifvit
på de trettio åren, som sedan dess
förflutit! Elfensbenshandlande och jägare,
missionärer och forskningsresande hafva
genomkorsat denna kontinent på alla håll,
Livingstone, Grant och Speke, Baker,
Rohlfs, Schweinfurth, Stanley, Brazza,
Junker och många andra. Tvenne
väldiga flodsystem, Nilens och Kongos, som
mötas i de stora sjöarnas region, hafva
till stor del blifvit lagda i dagen, och
vid deras hufvudfåror har den
europeiska kulturen sökt skjuta sig in och börja
sitt arbete för äfven denna världsdels
eröfring. A ena sidan upprättades
Kongostaten genom konung Leopold af
Belgien och Stanley, ä andra sidan lät Egyp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
