Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om folketymologi. Af Robert Geete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— I ’O —
och det är ej att undra på att flertalet
af dem måst underkasta sig en
behandling, som åtminstone gjort dem för oss
mindre igenkännliga. Ett exempel bl. a.
är det engelska gantlet,som ju egentligen
betyder »stridshandske» men äfven
förekommer i uttrycket: »to run the gantlet».
I detta sista »gantlet» återfinna vi i
betydligt maltraiteradt skick vårt gatlopp,
som tydligare röjer sin börd i den äldre
■engelska formen »to run the gantlope».
Gatloppet påstås vara en svensk
uppfinning från 30-åriga krigets dagar, hvars
namn jämte saken upptagits i andra land.
Så mycket är visst, att redan Gustaf II
Adolfs krigsartiklar af 1621 föreskrifva
gatlopp såsom straff för vissa förseelser
och att det hos oss afskaffades först 1812.
Ett annat likaledes i engelskan
upptaget svenskt ord, som där undergått
folketymologisk omdaning, är
skeppstermen kölsvin, på engelska keelson.
Härvidlag inträffar det egendomliga, att
det ord, som sålunda af låntagaren
misshandlats, redan på förhand i sitt
hemland undergått folketymologisk
omtyd-ning och i denna sin vanställda form
vandrat ut i främmande land.
Förhållandet är nämligen det, att kölsvin, som
i sin nuvarande form nästan presenterar
sig som ett lämpligt okvädinsord, i
själfva verket är en sekundär form af
kölsvill, en dubbelform till kölsyll, d. v. s.
en syll eller kloss i bottnen af ett
fartyg, ofvan kölen. Ordets marschrut
har således varit: kölsvill —> kölsvin —y
och därifrån slutligen det engelska
keelson.
Ännu ett sådant ord af nordiskt (här
möjligen närmast norskt) ursprung, som
illa äverkats af främmande tungor, är
järfvens parallellnamn: filfras. Det är
i sig själft ett mycket oskyldigt ord,
nämligen det norska fjeldfross, som
ordagrant betyder »fjällbjörn» och ännu är
den i Norge allmänna benämningen för
järfven. Men tyskarne hafva vid
upptagandet af ordet däraf gjort vielfrass
(med tanke på viel och fressen), och
mera behöfdes ej för att bringa det
nämnda djuret i värsta vanrykte. Uttrycket:
att »äta som en filfras» står som en
ständigt upprepad beskyllning för glupskhet,
som den verkliga filfrasen enligt
natur-historici ej förtjänar. Vi ha här ett
lysande exempel på »språkets makt öfver
tanken»: domen är fälld, och inga
protester kunna återupprätta den förtalades
rykte.
Men vi återvända till folketymologiens
verksamhet inom vårt eget språk. Ehuru
denna verksamhet ej är så utsträckt som
t. ex. i tyskan eller engelskan, företer
den alldeles samma faser som i dessa
språk. Äfven hos oss är
assimileringsdriften, liksom i de nämnda språken, en
städse verksam kraft. Visserligen
tillhör endast en ringa del af de omtydda
orden vårt skriftspråk. Den allra största
delen af hithörande bildningar vågar sig
endast sällan öfver folkspråkets
råmärken, men det är just i denna s. k.
vid-gära folketymologi, som man bäst
kommer under fund med folkets
visserligen naiva men tillika kärnsunda
åskådningssätt. En svensk språkman har
också på ett slående sätt karakteriserat
allmogens försök att omdana de
främmande oförstådda orden efter inhemska
mönster såsom »ett det svenska
tungomålets kraftiga själjförsvar mot
främmande intrång».
För att belysa den art af fyndighet,
som härvid gör sig gällande, vill jag
välja några exempel ur den stora massan.
I Nerike har man sålunda hört uttrycket
till-och-från-tråd för telefontråd, en
association som ju ej kan frånkännas en
viss genialitet. Likaså i Vermland
rif-itu-bilj ett för returbiljett, som ju också
passar bra, om man tänker på
manipulationen vid dessa slags biljetters
behandling. Förtjänta af erkännande äro vidare
oppslutist, en som »slutat opp»
(nämligen att förtära spritdrycker), d. v. s.
absolutist; stririnnarljus: »stridt
rinnande ljus», för stearinljus; — talekraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
