Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om folketymologi. Af Robert Geete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gruppering följande. Efter graden och
beskaffenhet af de förändringar, som ett
ord undergår, när det blir föremål för
folketymologisk behandling, och hvilka
förändringar sträcka sig dels till ordets
yttre gestalt: dess form, dels till dess
betydelse, dels till bägge dessa sidor —
kan man särskilja följande fyra grupper.
i) Den enklaste företeelsen härvidlag
är den, där hvarken form eller betydelse
undergått någon förändring men där
ordet ändock omedvetet sättes i samband
med något likaljudande ord och fattas
såsom sammanhängande med detta: när
alltså en ny idéassociation kommer till.
De hithörande orden få visserligen
behålla sin riksspråksform men härledas i
det allmänna medvetandet från ett falskt
etymon.
Ett sådant ord är t. ex. flädermus.
Detta ord, som är en ren öfverflyttning af
det medeltyska vlederniüs, i hvilket
ingår det lågtyska vledern, fladdra,
kommer förståndet på villovägar, och för att
hjälpa det äter till rätta inskjutes en
idéassociation med vårt svenska fläder,
som dock i denna kombination är
alldeles meningslös. I några nyare
läroböcker har man sökt införa formen
fladdermus., som är gjord på den lärda
vägen och hvars värde torde kunna
betviflas. Många andra ord borde då få
vandra samma väg, hvaraf en betänklig
villervalla skulle bli den gifna följden.
Ett annat ord är om ni bus. Detta
undergår ej heller någon förändring, vare
sig i yttre eller i inre måtto, men
pluralformen omnibussar visar här en
böjelse att indraga det svenska buss i
de-rivationen.
Budget, som kommit till oss i sin
engelska form, hvilken åter framgått ur
det franska bougette, egentligen
»penningpåse», sedan, i statsekonomisk
användning, förslag till inkomst- och utgiftsstat,
uttalas stundom büd-gct och anger
därmed en öfverraskande association med
bud+get, en fri tolkning, som man t. o. m.
någon gång sett återgifven i bild. —
Gröt myndig (af lågtyska och
holländska groot, stor, motsvarande högtyska
gross) associeras naturligtvis med »gröt»;
likaså skärslipare med skära, ehuru
det är en direkt öfverflyttning till
svenskan af det tyska Scheerenschleifer, hvars
Scheere som bekant betyder »sax», alltså
egentligen »saxslipare».
Likaledes oförändradt både till form
och betydelse är ordet miniatyr,
egentligen »målning i mönja» (som på latin
heter miniuni), men att en tanke på det
latinska minor, minus, d. v. s. någonting
i »förminskning», härvidlag spelar in i
fantasien, synes af sådana
sammanställningar som »ett hus i miniatyr»,
»miniatyrformat» o. d., där det ju ej kan vara
fråga om alster af den vackra konst, som
särskildt under medeltiden var så
berömd och hvarom vignetter och sirade
bokstäfver i gamla handskrifter ännu ge
oss en föreställning. Ordet miniatyr har
sålunda i sin senare betydelse aflägsnat
sig längre från sin urbild än t. ex.
ordet rubrik, som ursprungligen betyder
»öfverskrift i röd färg» (af latinets niber,
röd) men numera användes om
öfverskrift i hvilken färg som helst.
2) Den andra kategorien af
folkety-mologier utgöres af sådana ord, som få
behålla sin form oförändrad men där
betydelsen undergår förändring, detta
senare till följd däraf, att ordet i sin
korrekta form företer en så frestande
likhet med något välbekant ord, att det
fattas såsom besläktadt med detta,
antager dess betydelse och förlorar sin
egen.
På detta sätt kommer ordet mandat,
som ju egentligen är det latinska
man-datum (med betydelsen »uppdrag»), att
få bemärkelsen »bragd», »manligt dåd ,
emedan det associeras med man 4 dat
(samma ord, som vi igenfinna i hjältzdat
och som är den lågtyska formen för
That). Att det dock ej uppfattas såsom
sammansatt af man + dat visar betoningen,
som i sådant fall skulle vara mån-dht.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
