Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under strecket. Bidrag till följetongens historia af Claës Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 272 —
crets». Medarbetarne voro många, och
själf ve Voltaire skall ha begagnat sig
af fru Doublets hufvudbok, då han ville
att något skulle på tidningsväg komma
till allmänhetens kännedom. »Jag har»,
skref han den 2 september 1742 till
madame de Solar, »med anledning af
våra truppers framgång meddelat den
nyheten åt presidenten Meinières för att
därmed pryda fru Doublets hufvudbok».
Ett år efteråt anhöll han också, att ett
dumt rykte om honom måtte
vederläggas i samma bok.
Samtidigt med denna mera parisiska
»feuilletonism», gaf Raynal ut sin
korrespondens, och Grimm började också sina
redogörelser för dagen, beräknade mera
för det förnäma utlandet. Det är kändt,
att Fredrik den andre i Preussen,
kejsarinnan Katarina i Ryssland, drottning
Lovisa Ulrika i Sverige och många
andra furstliga personer prenumererade på
Grimms korrespondens, hvilken afsändes
från Paris hvar fjortonde dag.
Efter fru Doublets död 1771 var det
visserligen slut med följetongens
hufvudbok, men skrifna följetonger tyckas ha
funnits ända till århundradets slut. Under
franska revolutionen uppstodo både
allvarliga blad och skämtblad, men icke något
tryckt egentligt följetongsblad. Mänga
voro smutsiga, andra blodiga, några både
det förra och det senare, och det lätta,
oförargliga skämtet visste man icke af.
Nyheterna för dagen voro i dessa tryckta
blad nästan uteslutande politiska, under
det handskrifna »nouvelles à la main», på
endast roligt sätt behandlande dagens
tilldragelser, spredos i ali tysthet.
Med det nya århundradet uppstod, på
grunden af ett litet obetydligt blad från
revolutionens första tid, den stora,
allvarliga Journal des Débats, en politisk tidning
men som också hade plats för litteratur
och konst samt skapade den första
egentligt litterära följetongen. Denna vardt
dock först långt därefter roman-följetong.
Innan Journal des Débats vardt första
kejsardömets officiösa tidning, använde
Geoffroy, följetongens redaktör, denna
litterära afdelning för att gifva uttryck
åt åsikter, hvilka skulle ha åtalats, om
de förekommit i någon annan afdelning
af bladet.
På 1830-talet inträffade en omhvälfning
i den franska tidningspressen, som vardt
af inflytande på alla andra lands och
hade till närmaste följd uppkomsten af
roman-följetongen. Emile de Girardin,
kanske den mest praktiske af alla
tidningsmän, hittade på att gifva ut ett
godtköpsblad, icke ett sådant, hvars
innehåll skulle besörjas af godtköpsförfattare
och utgöras af värdelösa uppsatser, utan
ett riktigt godt godtköpsblad, skrifvet
af kunskapsrika och talangfulla personer,
en tidning som kunde läsas af alla
samhällsklasser samt vara nyttig och nöjsam
för hvar och en.
Det »goda» priset var visserligen icke
lägre än 40 frs i årsprenumeration, men
det var jämnt hälften af det förut vanliga
och det som Journal des Débats
fasthåller ännu i våra dagar.
Förslaget vann bifall af penningmannen
Dutacq, grundläggare och ägare af
rättegångsbladet Le Drott. Han åtog sig
att förlägga Girardins godtköpstidning,
hvilken skulle heta La Presse och komma
ut den i juli 1836, men innan dess
uppstod oenighet mellan Dutacq och de
Girardin. Den förre ville göra Lamartine
till hufvudredaktör, den senare ville ej
anförtro posten åt någon annan än sig
själf. Så skildes de åt, och de Girardin,
som hittat på bladets namn, tog detta
med sig och lyckades bilda ett bolag, som
hjälpte honom att grundlägga den La
Presse, hvilken under en lång följd af år
var en af Europas förnämsta tidningar.
Samma dag som Girardins La Presse
kom ut, visade sig också för första
gången Le Siècle, Dutacqs tidning,
uppsatt efter samma system och spridd till
samma billiga pris, hvilket småningom
antogs af de flesta öfriga paristidningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
