Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sankt Jöran och draken. Af Hans Hildebrand. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 293 —
Kring skörtet af harnesket med dettas
tröja sluter sig ett bredt bälte, rikt
smyckadt. Det sitter ej kring lifvet och
har således mist den ursprungliga
uppgiften att kring detta hålla samman
klädnaden. Nedskjutet kring höfterna, har
det tydligen till uppgift endast att
pryda. Sannolikt har det äfven
uppburit svärdet, så länge detta
satt i skidan. Bältet få vi betrakta
som ett tillfälligt bihang.
Riddar-kedjan spelar i den allmänna
meningen en stor roll som
symbol för riddarvärdigheten; under
medeltiden användes ej kedjor.
Däremot var vid den tid, då Sankt
Jörans bild gjordes och långt
dessförinnan just bältet ett
kännetecken pä ridderlig värdighet. »Att
omgjorda en man med
riddar-bältet» betyder detsamma som
att göra honom till riddare.
Tröjan visade helt visst olika
färger, å bilden antydda med släta
och punkterade ytor. Om jag
icke misstager mig, var
hufvud-färgen röd, det nyss omtalade
midtkorset hvitt; den sköld, som i
målade framställningar bäres af
Sankt Jöran, är nämligen på detta
sätt tecknad. Harnesket lyste
fram genom tröjans öppningar
med stålets färg, kanske förhöjd
genom förgyllning.
Harneskhalf-vorna voro medelst gängjärn
förenade. På armarnas inre sidor,
hvilka voro mindre utsatta för
fara, liksom nedanför skörtet, ses
ringbrynjan. Under denna måste
hafva funnits ett annat plagg,
tjockt nog att borttaga det
obehag, som ringarna måste
framkalla, ifall de kommo i beröring med
huden.
Lifvet var således omslutet af en fast
metallhylsa, hvilken låstes och öppnades.
På samma sätt voro benen omslutna.
Stålplåt omsluter äfven foten; den är
ledad, för att lämna någon möjlighet till
rörelse; den yttersta spetsen hänger ned
— man plägade med ett snöre lyfta upp
denna spets, när ryttaren suttit af och
skulle taga steg på marken.
Vi äga ej i Sverige någon
riddarrustning i behåll från medeltiden. Af så
Sankt Jörans harnesk.
mycket större intresse är därför Sankt
Jörans bild med dess trogna återgifvande
af alla detaljer.
Under medeltiden var det icke blott
mannen, som skyddades för striden, utan
ock hästen: hade denna stupat, var det
illa beställdt med den tungt beväpnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
