Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moltkes lefnadssaga. Af A. Hammarskiöld. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3
till den 10 augusti 1888. Redan 1859
blef han generallöjtnant och 1866
general vid infanteriet. Att han under
dansktyska kriget 1864 var chef för den
preussisk-österrikiska generalstaben, är redan
nämndt. Om han än icke genom detta
fälttåg vann någon ära, så har det likväl så till
vida varit betydelsefullt för Moltke, att
han i detsamma i flera afseenden fick
praktiskt lära känna sina idéers riktighet.
Hittills hade dock Moltke endast varit
känd inom trängre militära kretsar, men
fälttåget 1866 gjorde honom
världsberömd; detta krig och ännu mera det
4 —•
psykologiskt intressant att lära känna,
när Moltke blef fullt medveten om sitt
öfverlägsna snille och sin framtida kallelse.
Den stränga själfpröfning, som är så
utmärkande för hans personlighet, har nog
aldrig tillåtit honom att öfverskatta sig
själf, allra minst i förtid. Under sin
vistelse i Turkiet har han nog märkt,
hvad han kunde duga till. Hans
förutseende och skarpa blick röjde sig redan
då. Den tungsinthet, som var en följd
af hans glädjelösa ungdom, följde honom
genom lifvet och lät honom oftast se
fiamtiden i en mörk dager. Hans guds-
Molike vid Sedan.
Oljemålning af Anton von Werner.
fransk-tyska har ställt honom vid sidan
af världens största fältherrar och
världshistoriens yppersta män. Han var nu i
verkligheten vorden en like till Cyrus
och Alexander, Xenofon, Cæsar och Julian,
hvilka han i Zeugmas slottsruin vid Eufrat
en afton 1838 såg skrida förbi sig i
månskenet.
Den första gången som Moltke i ord
röjer en hög ärelystnad och medvetenhet
om stora snillegåfvor är just, då ban talar
om dessa forntidens stora män. Och dock,
huru indirekt ger han ej uttryck åt sin
ärelystnads drömmar. Det skulle varit
fruktan, hans kärlek till arbetet samt äfven
den kärlek och glädje, hvarmed hans unga
älskliga hustru omgaf honom, hjälpte
honom likväl att bära sin tungsinthet.
Antagligen visste ban redan 1859, då
han uppgjorde sin första fälttågsplan mot
Frankrike, hvilken plan i sina
hufvud-principer lär ligga till grund för den,
som ban så lysande satte i verket mot
Österrike 1866 och mot Frankrike 1871,
hvad han skulle kunna uträtta, om
omständigheterna gåfve honom tillfälle att
handla. Efter fälttåget i Böhmen 1866
skrifver han: »Först i mitt 66:e år har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
