Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om äldre och nyare luftskepp. Af Karl af Geijerstam. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjärde århundradet före Kristus berättas
om en dufva af trä, som skall hafva
flugit med tillhjälp af en i dess inre
anbragt mekanism. Simon Magern lär
ju i åsynen af en stor folkskara hafva
stigit till en betydande höjd, hvarifrån
han dock som bekant nedstörtade, enligt
traditionen till följd af Petri bön, och
det gifves ett stort antal berättelser om
personer, som med tillhjälp af vingar
nedflugit från torn och andra höga
platser. I de flesta fall synas dessa
försök hafva aflupit olyckligt för
experi-mentatörerna.
De mest naiva förslag och barnsliga
teorier förekomma inom
luftseglingskonstens historia, hvaraf man kan sluta,
att det i regeln icke varit, personer
utrustade med goda kunskaper och klart
hufvud, som ägnat sig åt dessa
spekulationer. Så t. ex. påstodo i sjunde
århundradet vissa alkemister, att om man
fyllde svanägg med en blandning af
svafvel, salpeter och kvicksilfver eller helt
enkelt med dagg, som uppsamlats tidigt
en morgon, och sedan placerade äggen i
solen, så skulle de stiga i höjden. Dessa
idéer förlöjligades t. o. m. i en roman
af Cyrano von Bergerac, som
humoristiskt skildrade, hur han lyckades med
tillhjälp af med dagg fyllda behållare
göra en resa till månen och solen.
Alla dessa tidigare försök voro dock
belt och hållet sporadiska, och först i
och med uppfinningen af luftballongen
kom luftseglingskonsten att omfattas
med ett allmännare intresse. Aret 1783
kan betraktas som den moderna
luftballongens födelseår. Visserligen hade
redan ett par århundraden förut teoretici
framkastat den tanken, att till följd af
eldslågans natur att stiga uppåt man
borde, genom att innesluta eld i en ihålig
kula, kunna få denna att stiga i höjden,
men det var dock först genom
bröderna Montgolfiers försök, som ett
praktiskt resultat nåddes, hvarigenom frågan
om luftseglingen kom in i ett nytt
skede. 1782 hade Josef Montgolfier fram-
ställt små ballonger, hvilka, fyllda med
varm luft, sväfvade omkring inuti ett
boningsrum; senare förfärdigade
bröderna en större ballong, hvilken de
hade glädjen se stiga ända till ett tusen
meters höjd. Den 5 juni 1783 gjordes
det första offentliga försök med
luftsegling i staden Annonay i Frankrike,
hvilket försök väckte den allra största
uppmärksamhet och kan betraktas som
själfva uppslaget till den moderna
luftseglingskonsten. En stor ballong fylldes
dä med varm luft öfver en eld i
närvaro af en stor folkmassa. Allt
eftersom den varma luften strömmade in i
ballongen, svällde denna upp och
intog en lodrät ställning. Den började
slita och rycka i tågen, hvaröfver de
personer, som fasthöllo den, blefvo
oerhördt förvånade. När den omsider
var helt fylld, lössläpptes den och steg
under folkmassans oerhörda jubel till
omkring 300 meters höjd.
Det var en mycket enkel princip,
hvarpå detta experiment baserades.
Inom fysiken bär den namnet den
arki-mediska och har följande lydelse: »En
kropp, nedsänkt i en vätska eller gas,
lyftes uppåt med en kraft, som är lika
stor med vikten af den undanträngda
vätske- eller gasmängden.» Varm luft är,
som bekant, lättare än luft af vanlig
temperatur. Om en ballong därför blott
göres tillräckligt stor, så blir vikten af
ballongen mindre än vikten af den lika
stora volymen kall luft, som af ballongen
undantränges, till följd hvaraf bela
apparaten lyftes upp med en betydande kraft.
Fenomenet orsakas af alldeles samma
förhållanden, som föranleda ett trästycke,
som förts ned till bottnen af en sjö, att
flyta upp till vattnets yta.
Berättelsen om bröderna Montgolfiers
experiment spred sig blixtsnabbt öfver
hela Frankrike och nådde snart Paris,
hvarest det inom den vetenskapliga
världen tilldrog sig den största
uppmärksamhet, hvarför man snart försökte
upprepa bröderna Montgolfiers experi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
