Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om äldre och nyare luftskepp. Af Karl af Geijerstam. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
mil från uppfartsstället. Mr Roberts steg
först ur ballongen utan att först släppa
ut gasen genom ventilen, hvilket hade
till följd, att ballongen, som blifvit lättad
från en så betydande vikt,
ögonblickligen steg, medförande professor Charles
till en betydande höjd.
Efter denna tid gjordes flerfaldiga
ballonguppstigningar, af hvilka flera
slutade olyckligt för företagarne men
för hvilka här ej kan redogöras, då jag
blott velat framställa den moderna
luftseglingskonstens första begynnelse.
Det är klart, att uppfinningen af
luftballongen skulle väcka till lif öfverdrifna
förhoppningar. Vi torde hafva svårt
att nu fatta, med hvilket gränslöst jubel
denna framgång hälsades af allmänheten.
Man trodde sig hafva vunnit fullkomligt
herravälde öfver lufthafvet, man hoppades
kunna med luftballongens tillhjälp färdas
med en oerhörd hastighet och tyckte
sig genom aerostaten vara frigjord från
beroendet af tyngdlagen. Lufthafvet
skulle komma att genomkorsas af snabbt
framilande luftskepp, hvilka skulle aflösa
dem, som plöja hafven.
Ju längre experimenten skredo framåt,
desto tydligare blef det dock, att dessa
djärfva förhoppningar icke hade någon
som helst utsikt att i en snar framtid
realiseras. Den luftseglare, som stiger
upp i en vanlig ballong, är nämligen
helt och hållet prisgifven åt
strömningarna i luften och har intet medel
att leda ballongens riktning. De
upprepade experimenten ådagalade
sanningen häraf, och mer än en luftseglare
fick med sitt lif åt mänskligheten köpa
den erfarenheten, att ballongen är på
ett helt annat sätt prisgifven åt vindens
godtycke och stormens raseri än fartyget
pä hafvet. Detta senare kan länsa undan
för stormen eller söka hamn, men
luftseglaren, som befinner sig i gondolen,
kan i det närmaste intet uträtta för att
skydda sig, i det att han icke på något
sätt kan styra sitt fartyg; drifves han
t. ex. af stormen ut till hafs, kan han
blott sitta och se på, hur han går sin
undergång till mötes. Fartyget kan styra
mot vinden, men luftskeppet föres
oblid-keligt af den luftström, hvari det kommit
in, och då vindens riktning sällan är
densamma i de högre luftlagren som i
de lägre, är det nästan omöjligt att på
förhand bestämma, i hvilken riktningen
uppsläppt ballong kommer att röra sig.
1 stället för att blifva ett praktiskt
användbart kommunikationsmedel,
såsom man hade föreställt sig, blef
luftballongen i det hela blott en farlig
leksak. Den äfventyrslystne och älskaren af
storartade naturscenerier hafva
otvifvel-akt igt i ballongfärder ett medel att
tillfredsställa sina passioner. Något mera
nervspännande än att vistas i gondolen
till en ballong, att i ett sådant litet
nötskal sväfva högt öfver molnen och
beständigt hafva medvetande om att
den minsta felaktighet i anordningarna
eller bristande själfbehärskning och
sinnesnärvaro kunna vara tillräckliga att
föra en i fördärfvet, torde man hafva
svårt att uppleta. Och de sublima
skådespel, som man får bevittna från en ballong,
torde öfverträffa äfven den djärfvaste
fantasis drömmar. Från åsynen af det
underliggande landskapet, som man
betraktar i fågelperspektiv, till den
gränslösa, fasansfulla prakten af ett sig
urladdande åskmoln, sedt ofvanifrån, erbjuder
luftseglingen en mängd scenerier af den
ståtligaste och mest tilltalande art. Man
finner också, att de yrkesmässiga
luftseglarne med intensitet hänga fast vid
sitt yrke. Sedan de en gång njutit af
dessa scenerier och af de egendomliga
förnimmelser, som åtfölja luftseglingen,
längta de alltid tillbaka därtill. En
amerikansk luftseglare, John Wise, har i ett
större arbete, Through the air, nedlagt
sina erfarenheter från fyrtio års
luftsegling; denna bok är af synnerligt
intresse äfven med hänsyn till de personliga
meddelanden, som författaren gifver
angående sig själf och sin kärlek till sitt
yrke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
