- Project Runeberg -  Ord och Bild / Första årgången. 1892 /
536

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheele. Af Severin Jolin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 588 —

allmänt antagna, ty Lavoisiers teori,
grundad just på upptäckten af syret och den
riktiga uppfattningen af dess betydelse,
kullstörtade snart hela den flogistiska
lärobyggnaden och var inom några är
efter Scheeles död aliena härskande i
den vetenskapliga världen, likasom ännu
i dag; »men», säger Cleve med rätta, »detta
förringar emellertid icke värdet af de
faktiska upptäckter, Scheele gjort, och som
alltid skola förblifva vetenskapens egendom.»

Bland de många märkliga rön, som
innehållas i Scheeles bok »Om luft och
eld», må särskildt nämnas, att han däruti
ådagalagt sammansättningen af så väl
ammoniak som svafvelväte, båda ämnen af
den allra största betydelse, om hvilkas
rätta natur man förut ej ägde kännedom.

Det har redan nämnts, att Scheeles
första tid i Köping var ganska
bekymmersam och att han befarade att nödgas
lämna den ort. där han efter allt att
döma synes hafva trifts sä väl. Så snart
detta blifvit kändt, kommo erbjudanden
och förslag från alla håll. På förord af
Linné, Wargentin, Bäck, Schulzenheim
och bröderna Bergius erbjöd P. Alströmer
honom apoteket i Alingsås med inrättande
af ett lämpligt laboratorium; äfven
föreslog man honom att anställas i Stockholm
som »chemicus regius», att blifva
direktör för ett nytt bränneri; Gahn bjöd
honom till sig, och Bergman erbjöd
honom en plats vid sitt bord, om han ville
återvända till Upsala. Detta sista förslag
synes hafva tilltalat Scheele mest, så
mycket mer som han lofvat återvända till
Lokk, om han ej kunde få lämpligare plats.
Helst af allt önskade han dock att få stanna
kvar i Köping, och denna önskan
uppfylldes äfven. Så väl stadens borgare som
ståndspersonerna i omgifvande trakt
önskade behålla hos sig en man, som
genom sitt uppförande vunnit allmän
aktning och förtroende vid utöfvandet af
sitt yrke och hvars vetenskapliga rykte
nu var sä stort, att det lilla samhället
insåg och uppskattade den ära, det rönte
genom Scheeles vistelse därstädes. Ma-

gistraten i Köping och landshöfdinge-äm"
betet togo kännedom om invånarnes
allmänt uttalade önskan att icke hafva
någon annan apotekare än Scheele, och
slutet blef, att han fick privilegium att
anlägga ett nytt apotek. Härigenom sattes
han i stånd att efter önskan träffa
öfverenskommelse med det förra apoteket om
öfvertagande af dettas skulder och
änkans underhåll. Och nu hade Scheele
omsider, tack vare det för alla parter
hedrande sätt, på hvilket Köpings invånare
uppträdt, nått en ur ekonomisk synpunkt
betryggad ställning, i hvilken han genom
några års flitigt arbete skapade sig ett
visst välstånd.

Men detta trägna arbete för utkomsten,
som väl skulle fullständigt upptagit en
vanlig människas tid, hindrade dock ej
Scheele att med outtröttligt nit arbeta
i sin vetenskap. I okt. 1775, då han nyss
kommit till Köping, skrifver han till Gahn:
»Sie glauben ohne Zweifel: nun hat er
Bauchsorgen, also wird er der
experimentalen Chemie gute Nacht sägen. Ach
nein! Diese edle Wissenschaft ist mein
Auge. Haben Sie nur Geduld, Sie
sollen bald was Neues zu vernehmen haben».
Det han här närmast syftar på var väl det
stora arbetet »om luft och eld», men detta
åtföljdes snart af flera. Viktig är hans
undersökning öfver biås-stenar, i hvilka han
påvisade närvaron af en förut ej känd syra
(iurinsyra), som han äfven fann jämte
fosforsyrad kalk utgöra en normal
beståndsdel af ali urin, hvarjämte han
angaf det ännu i dag brukliga sättet att
påvisa denna syra och upptäckte ett par
därmed närbesläktade ämnen (<alloxan,
cy-anursyra). Samma år (1776)
offentliggjorde han äfven »rön och anmärkningar ont
kisel, lera och alun», en på flera år förut i
Upsala utförda experiment grundad
uppsats, hvaruti han tydligen ådagalade, att
kiseljord och lerjord, om hvilkas inbördes
förhållande olika, meningar varit rådande,
äro bestämdt skilda ämnen.

Ungefär samtidigt med att Scheeles
åtkomst af apoteket i Köping betryggades,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 17:23:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1892/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free