Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheele. Af Severin Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 541 —
som andra af kemiens fäder gått förbi,
ty det var, väl att märka, pä hans tid
ingen brist på utmärkta kemister vare
sig i Sverige eller andra land. Scheele
var ingen lärd man enligt den tidens
uppfattning, han saknade akademisk
bildning, var ingen polyhistor, och hans
bokförråd skall hafva varit ganska obetydligt.
Men han ägde i så mycket rikare män
förmågan att studera med kritik, att
icke svära på mästarnes ord utan
själfständigt pröfva deras rön, och genom
denna tidigt började vana förskaffade
han sig en utomordentligt mångsidig
erfarenhet, som ledde hans skarpsynta
snille från den ena upptäckten till den
andra. Det är i själfva verket nästan
ofattligt, huru han under så ogynnsamma
yttre förhållanden kunnat medhinna ej
blott så många och långvariga
experimentella undersökningar och
nedskrifvandet af deras resultat i afhandlingar
af en med hänsyn till klarhet, korthet
och noggrannhet mönstergill stil utan
ock att underhålla en mycket omfattande
korrespondens1 med in- och utländska
lärde, dels för att vara underrättad om
vetenskapens framsteg, dels för att
besvara de talrika frågor inom kemiens
olika områden, för hvilkas lösande man
vädjade till honom. Och liksom hans
skarpsynthet och arbetsförmåga väcker
beundran, så häpnar äfven en nutida
vetenskapsidkare, då han lär känna de
ytterst enkla hjälpmedel, hvaröfver
Scheele förfogade vid sina undersökningar.
»En glasflaska, en oxblåsa, en liten retort
och en simpel ugn voro hans
oumbärligaste instrumenter.» I brist på
glasrör användes trärör med däri insatta
gåspennor till ledning af gaser; buteljer
eller ankare till deras uppsamlande!
Naturligtvis kunde ej härmed en sådan
noggrannhet uppnås, som den nutidens
vetenskap fordrar, men detta behöfdes
ej heller då. Banbrytande snillen, sådana
1 Brefven äro vanligtvis affattade på tyska, äfven
då de äro ställda till svenskar. Stundom finnas både
svenska och tyska meningar i samma bref.
som Karl Vilhelm Scheele, hugga ut
sanningens bild i stora drag, lämnande
finmejslingen åt kommande släkten!
Man har liknat Scheele vid en strålande
meteor på den svenska vetenskapens
himmel; knappt sedd, var han
försvunnen. Fackmännen undantagna kände
hans landsmän föga till hans
betydelsefulla lifsarbete. Efter hans död har dock
hans minne hedrats på flera sätt.
Vetenskapsakademien lät 1789 prägla en
minnespenning öfver Scheele och Svenska
akademien en dylik 1827, då Franzén
höll minnestalet. Samma år lät
apote-karesocieteten öfver den store
farmaceuten i Köpings kyrka uppsätta en
min-nestafla prydd med hans bild och med den
från Vetenskapsakademiens
minnespenning hämtade inskriften: Ingenio stat
sine morte decus. 1886 firades hundrade
årsdagen af Scheeles död med
minnesfester så väl i Stockholm, af
Vetenskapsakademien, som i Köping.1 Då
förevisades äfven en skizz till den vackra af
prof. Börjeson utförda staty öfver
Scheele, hvartill medel (på initiativ af
apotekaren G. Arbman) sedan 1872 insamlats
både inom och utom landet och som
nu på I50:e årsdagen af Scheeles
födelse aftäckes, för att jämte
blomsterkonungens pryda hufvudstadens
vackraste park. Samtidigt har äfven aftäckts
ett »monumentum ære perennius», som
Scheele själf rest sig, i det att en
fullständig upplaga af hans samtliga
vetenskapliga bref jämte utdrag af hans
laboratorieanteckningar, redigerad af den mest
frejdade bland vårt lands nu lefvande
naturforskare, som bekant nyss utkommit.
Det folk hedrar sig själft, som hedrar
sina stora minnen!
1 Till den förra inkom, bland andra hälsningar,
äfven ett telegram från den berömde, då nära
100-årige franske kemisten Chevreuil, Scheeles efterföljare
i studiet af fettens beståndsdelar, hvilken därvid
kallade sig »un contemporain de M. Scheele»; han
var dock i själfva verket född 3 månader efter
Scheeles död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
