Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gustaf Vasas porträtt. Af Gustaf Upmark. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF VASAS PORTRÄTT.
27
ningen visa moreskornamentets former,
ha här blifvit utbytta mot enklare, mera
geometriska rut- och blom-mönster, som
lättare lämpade sig att återgifvas med
mäjseln, och den målade bildens
missklädande mjuka skinnsockor eller
stöf-iar ha lämnat rum för låga eleganta
skor. Öfver den ståtliga figuren se vi en
lambrequin, hvars snibbar omväxlande
prydas af vasen, de tre kronorna och
det springande lejonet, såsom bakgrund
för en stor öppen krona öfver ett G.
Under bilden läses konungens valspråk:
Salvator mundi adiuva tios: »världens
frälsare, stå oss bi!» Den aftecknar sig
i guld mot en grön, öfver guldgrund
la-serad botten.
Till Gripsholm har denna märkliga
bild år 1822 kommit från Örtomta kyrka
i Östergötland, i hvars sakristia den på
1700-talet fanns hängande i ett förfallet
skick. Troligen har den i sinom tid
blifvit lämnad dit af herrarna till
Ekenäs, som inneha patronatsrätten i socknen.
Men Ekenäs har ända från 1500-talet
befunnit sig i släkten Banérs ägo, med
hvilken Gustaf Vasa på flere sätt kunde
räkna släktskap. Då Svante Sture d. y.,
Gustaf Vasas svåger, jämväl omkring 1 560
var ägare till Ekenäs och hans dotter
Kristina blef gift med Gustaf Banér, är det
ej omöjligt, att vi här ha en direkt gåfva
från konungen till någon af hans fränder.
Att reliefen är utförd under konungens
lifstid, torde man kunna sluta af den
öppna kronan — den slutna började att
användas såsom kungligt
värdighetstecken först af Erik XIV —, men den
måste då vara utförd något af de två
sista åren 1559 eller 1560, enär
frändska-pen med den ofvannämnda målningen är
omisskännlig.
Att afgöra hvilka som äro
upphofs-männen till dessa båda porträtt är på
frågans nuvarande ståndpunkt ej möjligt.
Hvad målningen beträffar bör framhållas
den starka öfverensstämmelsen mellan
dess uppfattning af Gustaf Vasa och den,
som sedan återfinnes i ett sällsynt, på
Liefrincks förlag i Antwerpen 1562
utkommet kopparstick, framställande Erik XIV
(Se III. Sv. Hist. III. 251). Man kan då gissa
på en flamsk konstnär, såsom upphofsman
till båda, och en sådan fanns sedan slutet
af 1556 i konungens och sedermera hertig
Eriks tjänst i dominicus ver wllts
person. Men redan 1558 finna vi i konungens
närmaste omgifning en annan, ännu mera
betydande flamländare Mäster wlllem
BOV, hvilken först som konterfejare, sedan
såsom bildhuggare och byggmästare var
verksam för Vasakonungarne ända till
sin död 1592. Med en tämligen stor
grad af sannolikhet bör det kunna
antagas, att han är den, som utfört
reliefbilden, liksom att denna är utförd af
annan hand än målningen. Beträffande
den sistnämnda äro dock andra
möjligheter än den nyss antydda ej uteslutna.
Svensken Anders Larsson (A. målare),
känd sedan 1541 samt Lambrecht målare,
anstäld 1557—72, kunna också tagas
med i räkningen. Den förre erinras 1572
af Johan III om ett konterfej af konung
Gustaf.
Det stora anseende, som denne
förvärfvat under sin nära fyrtioåriga
lyckosamma regering, synes äfven i
utlandet ha väckt lust att lära känna hans
yttre drag. Sålunda utkom 1559 i
Antwerpen på Hieronymus Cock’s förlag en
i koppar stucken bröstbild af den
svenske konungen, med ett porträtt af
Margareta Lejonhufvud som motstycke.
Det ingår jämte detta i en svit af
samtida fursteporträtt, bland hvilka vi
finna Frans II af Frankrike och hans
gemål Maria Stuart, Christian III af
Danmark, Erik XIV m. fi. Något mera
betydande arbete vare sig som gravyr eller
som porträtt är det ej, men det visar dock
en ny typ och har som kostymbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
