- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tredje årgången. 1894 /
68

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Nobelarne. Af A. Werner Cronqvist. Med 14 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 o

A. WERNER CRONQUIST.

och praktiske läkaren, en god ledare och
uppfostrare. Hans uppfinnareförmåga
sattes troligen ofta nog på prof. Ett
exempel härpå må anföras. Tändstickan var
i början af århundradet ännu ej
uppfunnen; med flinta och stål måste eld
vanligen framkallas. Den unge Immanuel
hade sett fadern hafva förstoringsglas,
hvarmed man kunde antända papper o.
d., men de voro för små att vara
användbara vid tändning af t. ex. en pipa

tobak. Med praktisk uppfattning,
ovanlig för en sexåring, sökte han ett lätt
tillgängligt material, hvaraf han själf kunde
tillverka sig en större lins. Han fann
det i färskvattensis. En tunn isskorpa
uthöggs rund och sattes i en träring,
formades därefter med händerna till en lins,
och han hade glädjen att nå sitt syfte
att på sådant sätt kunna tända sin fars
tobakspipa.

Immanuel sattes tidigt i
handtverks-lära, kom sedan till sjös, blef därefter

byggmästare-elev och ingick vid
akademien för de fria konsterna samt deltog
såsom den kände konstruktören,
öfverstelöjtnant Bloms medhjälpare i ett flertal
byggnader och uppgjorde själf förslag till
en del sådana.

Nobel blef vid det nyinrättade
teknologiska institutet lärare i
konstruktionslära och beskrifvande geometri, var
sannolikt den förste i Sverige, som sysslade
med kautschuktillverkning, och öfverförda

efterhand sin uppfinningsförmåga på det
mekaniska området, hvarpå flera
pumpverk äro goda bevis.

Verksamhetssfären blef honom
emellertid för liten. Han önskade en större och
öfverflyttade därföre 1837 på statsrådet
Haartmans uppmaningar till S:t
Petersburg. Dit förde han sedermera sin
hustru, född Ahlsell, och deras i Stockholm
födda tre söner, Robert Hjalmar, född
1829, Ludvig Immanuel, född 1831, samt
Alfred Bernhard, född 1833. I S:t Pe-

Sprängning af Immanuel Nobels sjömina 1842 å Ochta-floden i närheten af S:t Petersburg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 17:25:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1894/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free