Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Nobelarne. Af A. Werner Cronqvist. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
A. WERNER CRONQUIST.
tiondena i detta sekel voro föregångare
till tändstickorna. De utgjordes af tunna
trästickor, å hvilka ena ändan doppades
i en gröt af klorsyradt kali, socker och
gummi med vatten. Efter torkningen
framkallades eld genom spetsens
neddoppning i en flaska svafvelsyra.
Immanuel Nobel och den nation, hvars
arbeten han utförde, voro alltså i detta
hänseende långt framskjutna och borde
vara väl rustade. Uppfinnaren belönades
också rikligen af ryska staten, ej allenast
direkt med stora penningemedel,
hvarigenom han blef satt i tillfälle att inrätta
en omfattande mekanisk verkstad, utan
ock indirekt, därigenom att staten under
åratal lämnade beställningar till denna
verkstad.
Vid detta etablissement, som under
1840- och 1850-talen utvecklades allt mer
och mer, fingo sönerna från sin ungdom
deltaga i arbetet, hvarigenom deras
anlag i god tid öfvades och utvecklades
för att efter hand komma till nytta.
Minuppfinningen bevarades så
hemlighetsfullt, att den så småningom blef
bortglömd; vederbörande hade
nämligen ej tillräckligt tydligt bestämt,
huruvida sjöminorna skulle lyda under
ryska sjöförsvaret, eller de skulle tillhöra
landtförsvaret, hvarför inga öfningar med
detta vapen kommo till stånd, och då
vid orientaliska krigets utbrott år 1854
modellerna skulle framletas för att tjäna
till förebilder vid tillverkning, lära de
ej hafva återfunnits, hvarföre Nobel fick
göra nya sådana, efter hvilka minor i
hast tillverkades. Men i brådskan
användes tunnare plåt, hvarföre minorna ej
kunde hafva någon långvarig härdighet
ens mot så färskt vatten som Finska
vikens. Frånvaron af behöriga
föreskrifter angående minväsendet föranlät
högste befälhafvaren att, enligt uppfinnarens
önskan och med förbigående af den
ordinarie ingeniörsstaten, anmoda en ung,
i dessa farvatten väl bevandrad man,
Robert Nobel, att med behörig privat hjälp
leda det med stor risk förenade
arbetet med mineringen af farlederna till
Kronstadt, och härigenom blefvo såväl
denna stad som S:t Petersburg skyddade
för den engelska flottans anfall.
Visserligen hade icke något fiendtligt fartyg
sprängts i sänk eller blifvit förstördt af
minorna, men en uppfiskad liten mina
fördes ombord på flaggskeppet Duke of
Wellington och blef där föremål för så
pass närgången granskning, att den
exploderade och dödade en man, hvilket
ingaf engelsmännen en djup respekt för
de små tingestarna. Härtill bidrog äfven
den omständigheten, att en rysk
ångbåts-befälhafvare, som envisades att forcera
linien och ej ville betjäna sig af en för
honom bekant minport, fick sitt fartyg
sön-dersplittradt af en mina. Trots den stora
förseelse kaptenen härvid begick, blef
han endast lindrigt bestraffad, emedan
sprängningen skedde utanför Sveaborg i
närheten af engelska eskadern, som sålunda
fick ett godt bevis på minornas styrka.
Minförsvaret är den svages hjälp.
Blotta närvaron af minor i farleder, som
skola passeras, verkar demoraliserande pä
den anfallande, och ett med minor väl
utrustadt land erhåller därföre af dem en
mångdubblad försvarsstyrka, som kan
afböja mången eljes hotande fara.
Efter Krimkriget gick det utför med
Nobelska verkstaden. Bristen på
beställningar af ryska staten, stort
experimentbegär och framför allt den nye kejsaren
Alexander II:s gynnsamma stämning för
utländska fabriker, hvarigenom särskildt
engelskt inflytande i den ryska industrien
stegrades, torde hafva varit de förnämsta
anledningarne därtill. Arbetarnes antal,
som utgjort mera än 1000, sjönk
betydligt. Immanuel Nobel lämnade den
fabrik, som han så ärofullt skött och som
sedan öfvertogs af sonen Ludvig, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
