Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Språkrim. Af Åke W:son Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
ÅKE w:SON JIUNTHE.
att han ej brydde sig om dem, nàr han
ej kunde komma åt dem. Det är
således icke mycket kvar af den ursprungliga
meningen i den svenska (och för öfrigt
allmännordiska) versionen om räfven och
rönnbären — men man har fått
allitteration i stället!*
Som jag redan i det föregående
påpekat, är sannolikt språkrimmens
uppkomst — artens nämligen, icke de
enskilda rimmens — att söka ganska långt
tillbaka i tiden. Att de öfverhufvud
uppstått, synes föröfrigt vara ganska
naturligt. Bland massan af uttryck i språket
kunde ett och annat rimmadt icke gärna
undgå att af en tillfällighet bildas; och
dessa rimmade uttryck kunde häller icke
gärna undgå att genom sin egen akustiska
beskaffenhet, genom sin klang göra ett
visst, lät vara föga medvetet intryck på
i någon mån utvecklade intelligenser. Mer
behöfdes ej: den talande såväl som den
hörande kände instinktmässigt, att det
rimmade uttrycket ägde en viss särskild
kraft, en viss udd; det behölls i minnet
och användes instinktmässigt för att vid
lämpligt tillfälle ge större eftertryck åt
det sagda; instinktmässigt bildades nya,
omsider nog också mera reflekteradt,
särskildt af vissa individer t. ex. präster
eller siare eller andra, som med sina ord
ville åstadkomma en särskildt kraftig
effekt — och på detta sätt kom nog rätt
snart den rimmade frasen att ofta
användas i formler och Wegler o. d.
Så ungefär föreställer jag mig, att
arten har uppstått — och språkrimmet
* Redan i Svenska Ordscdher från 1604 finner
man ordspråket: ’The äre sura, sadhe räfifuen till
rönbären’. En tysk form af samma ordspråk lyder:
’Die Beeren sind sauer, sagte der Fuchs, als er sie
nicht erreichen konnte’ — och sannolikt är det en
dylik form, som ligger till grund för den
skandinaviska, där sedan ’bären’ för allitterationens skull
gjorts till ’rönnbär’.
visade sig vara en ’gynnad art’, som med
framgång bestod ’kampen för tillvaron’.
På liknande sätt ha också allt sedan
nya språkrim bildats och bildas så än i
dag. När den segrande Cæsar i
sände-brefvet till sin vän Amintius skref sitt
stolta ’veni z’idi vici’, eller när Olaf
Tryggvason slungade sitt ’Aedna Åund’
i ansiktet på drottning Sigrid; när våra
förfäder på sina runstenar använde den
stående frasen ’den och den ristade
runor ’ eller ’lät rista runor’, eller när våra
egna samtida på minnesstenen anbringa
ett ’männer reste färden’ eller i annonsen
meddela, att en bortgången är ’.rörjd och
saknad’; när Svenska Akademien tog till
sin devis ’jnille och ^mak’, eller när van
Houten om sitt rena cacao annonserar, att
det är 7;äst i bruket billigast’; när Jesper
Svedberg i världen gaf namn åt sin
bekanta bok om svenska språkets ’rycht
och richtighet’, eller när Snoilsky kallar
en afdelning af sina Nya dikter (1881)
för ’.yagor och jyner’ och en annan för
Vankar och röner’; när en bekant eforus
en gång vid lärjungarnes hemförlofvande
med en komisk lapsus förmanade dem att
ständigt ha för ögonen ’tre ting, som
äro mycket lätta att komma i håg,
därför att de alla börja med f, nämligen /lit,
förnöjsamhet och . . . goda seder’! när
nykterhetsifrarne bilda en förening med
namnet ’bort med jup^eden!’, när den
konservative kallar en liberal för
’yenster-friden’, när den jovialiske vännen tilltalar
en bekant med det kuriösa smeknamnet
\fatnle ^alosch’ -— öfverallt är det samma,
ganska naturliga, mer eller mindre
medvetna tendens att genom de slag i slag
på hvarandra följande lika ljuden ge
frasen mer kraft och eftertryck.
Emellertid är det naturligtvis icke alis
sagdt, att tendensen till samklang alltid
är det bestämmande för språkrimmens
bildning: det finns tvärt om utan tvifvel
en hel del sådana, som ha uppstått helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
