Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Språkrim. Af Åke W:son Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
ÅKE w:SON JIUNTHE.
hemma. Så är t. ex. fallet med det
svenska ’^ida världen’, det tyska ’die weite
Helt’ och det engelska ’the wide world’;
det engelska from /op to /oe’ och det
nordiska ’från /opp till rå’ o. s. v. Att
för öfrigt olika rimmade fraser för samma
eller synonyma begrepp kunna alldeles
själfständigt uppstå i olika språk torde
vara klart — jämför t. ex. vårt svenska
’ta en rår på /and’ med det dansk-norska
’ta en /aar over /ørsten’ och det engelska
’to 7cet the irhistle’, eller det nordiska
’bära eller brista’ med det engelska ’jink
or jwim’ o. d.
Från mera främmande språk än
tyskan ha vi af naturliga skäl ej kunnat
låna många språkrim genom blott
försvenskning och med bibehållande af det
främmande uttrycket såsom ’fyr och
flamma’ af ’Feuer und Flamme’. Ett eller
annat exempel finns dock såsom frasen
utan rim och ;-eson’, som väl är en
dylik försvenskning direkt af det franska
’sans rime et sans raison’. Däremot ha
vi från sådana mera främmande språk
upptagit ett och annat rimmadt uttryck
i dess egen främmande form utan någon
slags försvenskning eller öfversättning
såsom t. ex. de franska ’/ot-/ourri’ och
’pële-mèle’ för att icke tala om det
hebreiska ’kreti och pleti’.
Af de i det föregående anförda
främmande exemplen framgår, hvilket man
ju också a priori kunde taga för gifvet,
att språkrimmet är en företelse, som
uppträder litet hvarstädes. Jag antar öfver
hufvud, att språkrim förefinnas snart sagdt
i alla i någon mån utvecklade språk. I
alla händelser finnas de i de vanliga
europeiska språken såväl i de germanska
som i de romanska och de slaviska
språken samt i nygrekiskan och finskan,
och saknas icke häller i de semitiska
språken. För öfrigt bör jag måhända
påpeka, att särskildt allittererande
språkrim äfven förekomma t. ex. i de ro-
manska språken i rätt stort antal, då
möjligen en eller annan kunde vara böjd
att anse just dessa allittererande fraser
såsom någonting exklusivt germanskt.
Detta är emellertid icke alis fallet.
Redan i latinet finner man en hel del
exempel på allittererande uttryck, såsom: do
do no rfedico, de /iimo ad yiammam,/elix
yåustumque, /onge /ateque, wzuri et
;«oe-nia, øleum et <?peram perdere, pudet
pi-getque, janus ^alvusque, japienti ^at, wae
fictis o. a. Likaså i dotterspråken t. ex.
franska som: àel et don, de broc en touche,
de but en Ælanc, à cov et à cri, c’est un
/aut le /aire, fen /ollet, de /ong en /arge,
promettre »/onts et røerveilles, en puré
/ente. .rain et ^auf, à /ort et à /ravers
— eller spanska som: tal y tanto, entre
cuero y <:arne, sin /iiste ni /undamento,
la 7/zaza y la wzona, ni rey ni roque, el
rey que rabiö etc. Härmed har jag
naturligtvis nu icke velat påstå, att icke
möjligen i vissa språk, t. ex. de
germanska, språkrimmen eller någon grupp däraf
t. ex. de allittererande, kommit till större
användning än i vissa andra. —
På tal om långods bland våra
svenska språkrim kan också erinras om ett
och annat, som vi lånat" från vårt eget
fornspråk, såsom t. ex. z>arg i peum,
ragnarök; vidare om en del historiska ord
som i<rode/riden, c/iger</öden,
/HockeÆri-get, 7elje /okar o. a., samt slutligen också
om en mängd gamla namn som t. ex.
7/arald //årfager, //a ra Id //årdräde,
.Styrbjörn .S/arke, Trä/älja, Segersäll,
Zadu-/ås etc.
tk
Hvad i allmänhet angår våra ännu
gängse språkrims ålder, så är denna, som
redan antydts, naturligtvis mycket
växlande. En ganska stor del af dem torde
emellertid vara urgamla. Nyss anfördes
ett, ’med i’ett och znlja’, som förekommer
redan i våra äldsta egentliga litterära min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
