Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje häftet
- Språkrim. Af Åke W:son Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
ÅKE w:SON JIUNTHE.
seglifvad, således konserverat mer än ett
språkligt drag från längesen förgångna
tider.
Men ehuru språkrimmen som sagdt i
allmänhet äro ovanligt seglifvade, ha nog
icke desto mindre en hel del sådana, som
en gäng varit gängse, under tidernas lopp
fallit ur bruk och glömts bort. Så har
jag t. ex. ur de ofvan omnämda källorna
från 1500- och 1600-taIen antecknat: Æatt
och lii.tta, /zaat och /zarm, /echt eller /ärd,
/råål och /yacht, .räll och jaligh, zcacht
och tcårdh, rep och gren, modk och b W/i,
h«ll och säll m. fl., som numera synas
ha så godt som alldeles försvunnit ur det
allmänna språket.
Men om gamla språkrim fallit ur bruk,
ha nya i mängd kommit i stället och
komma helt säkert också allt framgent
att bildas.
*
I det föregående har nu språkrimmet
fattats i den mer inskränkta betydelsen
af rimmadt stående uttryck, rimmad fras.
Fattadt i den vidsträcktare betydelsen af
rimmadt språkligt uttryck i allmänhet,
skulle begreppet språkrim omfatta icke
blott dessa rimmade fraser, utan äfven
sådana rimmade uttryck, som af
språkkonstnären — författaren eller talaren
för så vidt han gör anspråk på stil, på
konstnärlig uttrycksform — fritt skapas
och användas såsom stilistiskt
konstmedel, stilistiskt språkrim.
Att detta stilistiska rim, rätt användt,
i språkkonstnärens hand är ett
verkningsfullt medel att ge det språkliga uttrycket
färg och klang och kraft — och detta
visst icke blott vid egentliga
ljudrnålnin-gar — och att det också på sådant sätt
rätt flitigt användes såväl i bunden som
obunden form torde knappt behöfva på-
pekas. Att här närmare ingå på detta
utan tvifvel mycket intressanta kapitel
skulle emellertid föra mig för långt. Jag
har i början af uppsatsen i förbigående
anfört ett par exempel på sådana stilistiska
rim. Citatet efter Annie Besant visar, hur
intensivt verkningsfullt det stilistiska
rimmet kan vara: uttryckets egen språkliga
form verkar onekligen med samma
genomträngande kraft, hvarom det talar. Men
naturligtvis är effekten icke alltid så
kraftig: den kan modifieras i oändlighet, från
den högsta grad af intensitet till blott
och bart en allmän sväfvande stämning.
När t. ex. biskop Charleville i sitt
herdabref på tal om tidens rörelser
säger: »må vi vänligt och visligt gå
dem till mötes», ger rimmet här
endast ett visst mildt manande eftertryck
åt det sagda. Och när Bååth i det förut
anförda citatet sjunger om »trädgård af
häckar hägnad», där »sinnet blir
sommar-stämdt», får man af dessa rim endast ett
ganska allmänt stämningsintryck, som af
ett dämpadt, obestämdt ackompanjemang.
Se här ytterligare några exempel af
skiftande art ur Jonas Lies originella
prosadikter »Trold» (2den Samling): när han
talar om den guten, som var så »hæv og
gjæv i Væsen og Vækst, bleg og
bren-dende i Øjnene og underlig vakker»;
eller om örnhonan, som hade sitt bo långt,
långt borta, »hvor Fjeldene blaanede mod
Himlen, og Topper, Takker og Tinder
skjød Glimt og Glod i underlige violette
Farver»; eller om den gamle
Memuru-bræen, som »blinkede og blikkede og
legte og stekte i bare stikkende
solbrand» . . .
Exempel vimla i själfva verket —
men ämnet förtjänar som sagdt sitt
särskilda kapitel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Sep 11 17:25:01 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1894/0130.html
