Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
MORITZ RUBENSSON.
kant, enligt stadslagen i förening med
Stockholm sex af grannstäderna och allmogen. Från
första hälften af 1600-talet har staden ensamt
bestyrt om och bekostat dessa broars
underhållande. Kartan visar, att en ytterligare, i
bruten linie lagd bro ledde från holmens
dåvarande sydöstra spets till stranden nedanför
slottet. Denna bro kallades Slotts- eller
Ved-gårdsbron.
Den egentliga Helgeandsholmen var redan
under 1300-talet en verklig stadsdel, efter hvad
af 1436 års privilegier framgår. Holmen fick
sitt namn af det dit förlagda helgeandshuset
och var 15 17—1525 bebodd af 19 hushåll.
Helgeandshuset flyttades på grund af ett
kungligt bref år 15 31 till Riddarholmen, och
därefter förvärfvade kronan huset med tillhörande
tomt samt med ett undantag alla andra tom-
ter därstädes. På sådant sätt bereddes plats
för ett kungligt stall, mynthus m. m.
Barkarholmen åter med närmast
omgifvande vatten och däri liggande skär
donerades af Magnus Ladulås till Klara kloster
och återkom i kronans ägo genom Gustaf
Vasas klosterreduktion. Genom drottning
Kristinas bref den 20 november 1645 fick
Stockholms stad till sig donerade fyra
särskilda, invid Norrströms norra gräns belägna
platser, utgörande den norra strandremsan från
Mälaren till Saltsjön och den östra strandplatsen
vid detta senare vattendrag. Stadens besittning
af Norrström med däraf följande rättigheter och
skyldigheter härleder sig från 1662 års
donation, till hvilken såsom motiv angafs, att
staden skulle vidmakthålla och bebygga
Norrbro, samt att vattnet, som året förut varit
mycket högt, skulle afledas; dock märkes, att,
hvad södra strömgrenen beträffar, äfven äldre
handlingar åberopats till stöd för stadens rätt
till vattnet.
Kasta vi nu en blick på kartan från 1689,
så finna vi högst betydande förändringar hafva
försiggått med holmarna i Norrström. I
södra strömgrenen hafva på
Helgeandsholms-sidan rätt betydliga fyllningar ägt rum. Dessa
äro dock i omfattning icke jämförliga med
hvad som utfyllts vid denna holmes och den
forna Barkareholmens västra strand. Den
mellersta strömgrenen är hopträngd till en
kanal, som dock ännu ligger i dagen, utom
där den blifvit öfverbyggd vid Norrbrogatan,
hvilken gata delvis utvidgats genom mark,
som staden förvärfvat. Tomterna å västra
sidan om gatan äro upplåtna åt enskilde med
undantag af två, af hvilka den ena användes
för det vid gatans östra sida
belägna stallets behof och den
andra, den sydligaste, inrymmer
kungl, boktryckeriet. På östra
sidan möter söderifrån först
kungl, beridarehuset och
därnäst kungl, stallet, uppbyggdt
1674 med kortsidorna åt
gatan och det senare med
långsidan åt den norra granntomten
eller Flemingska huset,
gränsande i norr till kanalen. På
andra sidan denna ligger det
bekanta Gref Pehrs hus. En
åren 1686 och 1687 byggd
pålbro, Slaktarhusbron, leder
från Norrmalmstorg (nuvarande
Gustaf Adolfs torg) öfver norra
strömgrenen något öster om men ej fullt
parallelt med nuvarande Norrbro till
Barkarholmen eller den mer eller mindre utfyllda delen
öster om denna holme. På den egentliga
Helgeandsholmen gick den nya trafikleden
öfver stallets mark och i fortsättning öfver
södra strömgrenen på den i stället för den
forna slotts- eller vedgårdsbron byggda bron.
Egendomligt nog uppkastades omkring
denna tid en sedermera ånyo framkommen
tanke, att riksbanken och kungl, stallet skulle
i ali sämja blifva nabor å Helgeandsholmen.
Kungl. maj:t stötte nämligen år 1675 på
riksens ständers bank att inköpa det
Flemingska huset till bankhus, hvarigenom stallet
sluppe att hafva en privat granne. Detta förslag
kom dock af sig i ingången i likhet med den
snarlika tanke, som det i vår tid varit
riksbankens målsmän förbehållet att åter upplifva.
Mälarens titlopp i början af 1300-talet.
A. Helgeandsholmen. B. Slottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
