Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN.
, I 3 I
gäldskontoret och riksbanken och två
byggnader, den ena för riksdagen och den andra
för banken. Två förslag inkommo, men
intetdera kunde läggas till grund för
byggnadsföretaget. Likaså gjordes den ifrågasatta
framställningen till stadsfullmäktige, med antydan
att det borde ankomma på staden att
borttaga det utskjutande nordvästra hörnet å
holmen, fylla ut till de nya strandlinierna, förse
dessa med stenkajer, ordna gatorna och bekläda
dem med tjänligt beläggningsämne samt
anlägga en bro öfver hvardera strömgrenen i
Drottninggatans förlängning, åtminstone för
gående; hvarjämte fråga framställdes,
huruvida staden ville bidraga till basarens
undanrödjande. Svaret, afgifvet den 2 februari
1874, blef, att
staden icke ville
undandraga sig att, i hvad
på staden ankom,
medverka därtill, att
Helgeandsholmen blefve
på ett med hänsyn till
holmens läge
ändamålsenligt och
prydligt sätt ordnad; men
att i frågans
dåvarande skick, innan det
kommit till
stadsfullmäktiges kunskap, på
hvilket sätt holmen
skulle ordnas, i
hvilken mån den komme
att upptagas af
byggnader för statens
räkning, dessa
byggnaders läge m. m.,
staden icke kunde göra några andra närmare
utfästelser än att ikläda sig förbindelse dels att i
sammanhang med holmens ordnande, och sedan
byggnaderna vid dess nordvästra, i strömmen
utskjutande hörn blifvit genom statens
försorg borttagna, låta afskära detta hörn så,
att stranden blef vinkelrät mot Norrbro, samt
i den nya linien uppföra en stenkaj, dels att,
därest holmen på ett tillfredsställande sätt
ordnades med öppna, för allmänheten
tillgängliga platser, bekosta dessas beläggning med
tjänligt ämne och deras lyshållning. Slutligen
hade i följd af 1872 års riksdagsbeslut en
framställning gjorts hos stadsfullmäktige
därom, att, för beredande af tillfälle att förlägga
hofstallet till Artilleriplanen och nedanför
liggande mark, staden skulle till kronan afstå sin
rätt till tomterna söder om Kaptensgatans
förlängning förbi Artilleriplanen. Med
anledning häraf förklarade stadsfullmäktige den 4
oktober 1873, att> om icke annan lämpligare
plats kunde beredas för hofstallet, staden var
villig att för ändamålet af den nedanför
Artilleriplanen belägna, staden tillhöriga mark
till kronan mot skälig ersättning afstå ett
uppgifvet område med villkor bland annat om
utvidgning af de längs den blifvande
stalltomten på de öfriga tre sidorna liggande
gatu-delar. Det utrymme, som på grund af detta
erbjudande skulle finnas att tillgå för det nya
hofstallet, ansågs dock ej tillräckligt, hvarför
begäran gjordes, att staden ville öka det
område, som skulle afstås; men
stadsfullmäktige förklarade den 1 oktober 1874, att de
Plan till det Wetterhoff-Holmgrenska regleringsförslaget.
för det dåvarande icke ville för hofstallet
afstå ytterligare mark.
Sedan på omtaladt sätt förslagen att skaffa
riksbanken byggnadsplats å Helgeandsholmen
för tillfället förfallit, gjorde 1875 års riksdag
hos kungl. maj:t en förfrågan, om och under
hvilka villko.r antingen kanslihuset eller annan
lämplig och närbelägen, staten tillhörig plats
kunde öfverlåtas till riksbanken för
bebyggande. Under förmälan att det senare
alternativet måste tolkas såsom syftande på
Helgeandsholmen, fäste öfverståthållareämbetet
kort tid efter riksdagsskrifvelsens aflåtande
kungl, majrts uppmärksamhet på det tillfälle,
som sålunda erbjöds att vinna en lösning af
den för hufvudstadens försköning viktiga
frågan om Helgeandsholmens ordnande och
anhöll därför, att i sammanhang med pröfning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
