- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tredje årgången. 1894 /
168

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Interiörer från flydda tider. Af Ludvig Looström. Med 4 bilder efter fotografier af Generalstabens litografiska anstalt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i68

LUDVIG LOOSTRÖM.

konversation på den tiden. Den lilla
anekdoten är endast ett eko af hela
tidehvarfvets förbindliga sätt att uttrycka sig.

Bredvid dessa små tidningar ligger
i original ett prydligt manuskript med
titel: Repertoire du 26 octobre au i:r
décembre 1785, ett papper, som Gustaf
III säkerligen läst med mycket intresse.
Det är, efter hvad vi kunna finna, den
under Monvel stående, franska truppen,
som under dessa år spelade på Bollhuset,
som här är fråga om. Repertoaren
upptager för den korta tiden af omkring två
månader icke mindre än tjuguen pjeser,
däribland Racines Athalie, i hvilken
titelrolen utfördes af den sköna m:lle
Milan, »högstämd och sublim i
sorgespelet», Corneilles Cid och Les Horaces,
Moliéres L’avare och Les précieuses
ridicules, Voltaires Nanine, Gressets Le
Méchant, m. fl. stycken, åt hvilka Gustaf
III och hans samtid i främsta rummet
ägnade sin hyllning.

Se vi oss omkring i rummet för öfrigt,
observera vi, att möbeln är klädd med
kinesiskt taft, som målats med ett
blomstermönster mot röd botten, gobelinen
öfver soffan framställer en scen ur Racines
nyssnämda Athalie och är en gåfva till
Gustaf III af Ludvig XVI; i hörnet
framför den ena pilastern står en skärm med
ett porträtt i savonneriväfnad
framställande konung Gustaf III, ett ryskt arbete
af Sporch, och på väggen längst till
höger sitter en rikt förgylld pjes, som i sig
innefattar både klocka, barometer och
termometer. Den sistnämda angifver icke
blott fryspunkten och vattnets kokpunkt
utan äfven antalet grader vid feberhetta
(45), pulshetta (40), naturliga
blodsvärmen (35), lagom värme för rummen (20),
hvarjämte det vid 67 grader under
fryspunkten heter: »Så kallt i Törno (Torneå?)
d. 5 Jan. 1760», allt synnerligen
intressanta upplysningar således.

Men nu måste vi begifva oss äfven

härifrån och komma då in i det sista
stora rummet, där purpurrödt och guld
äro de dominerande färgerna. Äfven nu
stå vi ansikte mot ansikte med en ny
tid; och äfven om vi icke visste det
förut, skulle vi ensamt af stämningen i
detta rum ana att en revolution
försiggått. Sofia Albertinas byst i marmor
af Sergel är det enda, som påminner om
den flydda tiden. Hvar äro nu de
broderade hofdräkterna, det pudrade håret,
de sminkade kinderna och det
förbindliga småleendet? Hvar de fint inlagda,
spensliga möblerna med sina måttfulla
beslag? De hafva blifvit gammalmodiga,
samt och synnerligen. Den stela
uniformsfracken med den höga och styfva
kragen är nu på modet, den skramlande
sabeln med sitt kraftiga fäste och sin
väldiga och skarpa klinga har efterträdt
den fina hofvärjan i salongerna, liksom
kragstöflarna med klirrande sporrar intaga
silkesstrumpornas och skornas plats. Detta
hade redan blifvit bruket under den
närmaste tiden efter konung Gustaf III:s
död och väckte till en början mycken
anstöt hos en del gammal hofadel, som
gaf nyhetsmakarne epitetet jakobiner, i
förhoppning att få dem att återgå till
det gamla. Men modet segrade öfver
smaken, som, hvad klädedräkten angår,
ännu lider under trycket af sin
tyranniserande herre. Men äfven det släkte, som
öfvertog ledningen i smakens värld
närmast efter gustavianerna, har sin
skönhetstyp. Det napoleonska kejsardömet
blef nu det tongifvande, och stilen fick
efter detsamma namnet kejsarstil.
Napoleon sökte i främsta rummet att
imponera, och det såväl genom sin kraft och
sin makt som genom sin prakt. Glansen
i sitt yttre uppträdande lånade han från
de romerska cæsarerna, och den
lagerkrönte, togaklädde kejsaren med den
romerska örnen på spirans fäste blir på
sin gyliene tronstol ett återsken af dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 17:25:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1894/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free