Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ett blad ur Sveriges kulturhistoria. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett blad ur sveriges kulturhistoria.
243
lefnadssättet. Och dock saknades ej
förmögenhet på många händer, under det
verklig rikedom rådde hos åtskilliga. Men
öfverflödet visade sig ännu ej i
uppförandet af praktfulla slott eller en yppig
inredning af bostaden, knappast i något
af hvad vi nu för tiden kalla komfort, ty
begreppet var den tiden lika okändt som
namnet. Det var hufvudsakligen i
mängden af silfver och kostbarheter, i
klädernas utstyrsel och dyrbarhet samt i
tjänareskarans talrikhet, som rikedomen
framträdde. Men om både silfret och de
dyrbara kläderna gällde, att de egentligen blott
framtogos vid högtidligare tillfällen, och
massan af tjänare motsvarades i början
ingalunda af deras prydlighet. Karl IX
måste låta sin inbjudning till adeln att
infinna sig vid kröningen 1607 åtföljas
af den varningen, att deras tjänare skulle
vara tillbörligen utstofferade och ej så
som de hittills plägat komma till hofvet,
slitne och rifne, så att den ena kluten
slog den andra. Framför allt framträdde
dock rikedomen i öfverflödet af mat och
dryck, en af vårt folks svagheter sedan
urminnes tid. Främlingen från södern,
måttligare till sin natur och af vana,
betraktade med vämjelse detta öfvermätt
och plågades af den välmenta, men föga
finkänsliga gästfrihet, som oupphörligt
ville truga honom att häri taga del. På
det hela erbjöd adelns lif en underlig
motsats mellan en viss rå prakt och en
stor afsaknad af mycket, som synes oss
höra till lifvets vanliga bekvämligheter,
ja nästan till dess nödtorft.
På ett slående sätt framträder detta
i den teckning, som franske
legationssekreteraren Ogier 1634 gifver af sitt
besök hos en af rikets förnämsta och
rikaste stormän, marsken Jakob De la
Gardie på ett af dennes slott utanför
Stockholm. Och det är att härvid
bemärka, att Ogier icke försöker karrikera
eller förkättra våra förhållanden; med ali
sin spiritualitet förenar han dock rätt
mycket allvar och sträfvar att förstå,
uppskatta och troget återgifva hvad som
möter hans öga. Han säger, att slottet
föreföll honom ej mera lysande än de
byggnader, som rikare handlande eller
industriidkare i Paris uppförde åt sig
utanför staden, för att där tillbringa
sön-och helgdagar. Ingen park eller
trädgård eller öppen plats syntes där, och
symmetri och regelbundenhet saknades
öfverallt. Mattor saknades ej blott i
förstugor, utan i själfva våningen. Man satt
till bords på rena träbänkar, serverades
på simpel fajans och utan att duk
breddes öfver bordet. Det enda lysande var
värdfolket själft, som han skänker sin
fulla gärd af beundran. — Med sådan
enkelhet hos rikets marsk harmonierar
hvad samme Ogier förtäljer om sitt
besök hos dåvarande ärkebiskopen, P.
Keni-cius, nämligen att han ej kunde i dennes
hem i Upsala upptäcka annan prydnad,
än de tallrikar och fat af tenn, hvarmed
väggarne voro beklädda.
Den svenska landtadelns bostäder voro
länge simpla, ofta ej mer än en våning
höga hus, timrade af trä, och såväl utan
som innan syntes själfva bjälklaget med
den i fogarne instoppade mossan. Taket
var täckt med näfver och därofvan med
torf. I det inre saknades alldeles våra
dagars tapeter, och i hvardagslag hade
väggarne endast att uppvisa de nakna
stockarne. Vid högtidliga tillfällen
framtogos ur husets förrådskammare så
kallade väggbonader, väfda tapeter, för att
upphängas å väggarne och skyla
nakenheten. Dylika funnos i alla
samhällsklasser och varierade i prydlighet och
kostbarhet, från bondens hemväfda
groteska dukar till de praktfulla gobelinerna
och Arras-klädena i de förnämes hem.
De rikare medförde dylika på sina resor.
När Gustaf Adolf 1614 reste kring
Bot-niska viken för att gå i ryska kriget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
