Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Praktbyggnaderna på Akropolis i Atén. En öfversikt af deras byggnadshistoria. Af N. F. Sander. Med 8 bilder och 1 karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRAKTBYGGNADERNA PÅ AKROPOLIS I ATÉN.
349
bevekte domarne. Den ålderstigne
Anaxagoras hjälpte han att fly från Atén. Själf
blef han belagd med mycket dryga böter.
Ett grymt hugg riktades mot Fidias,
sedan han, som i Olympia utfört den
berömda krysoelefantinstatyn af Zevs,
återkommit till Atén. Hans
medhjälpare Menon, hvilken blifvit bestucken,
satte sig en dag på torget med en
olivkvist i handen och bad folket om
beskydd, ty han måste anklaga sin mästare.
Den första anklagelsepunkten gick därpå
ut, att Fidias vid förfärdigandet af den
stora Atenestatyn för Partenon försnillat
en del af guldet. Både Perikles och
Fidias hade förutsett en sådan
misstanke, och stöden var så konstrikt gjord,
att draperierna och andra delar, som voro
af guld, .kunde löstagas från elfenbenet.
Detta skedde nu; guldet vägdes och
befanns innehafva sin fulla vikt.
Den andra anklagelsen var, att Fidias
lockat friborna kvinnor till sin atelier
såsom modeller och missbrukat detta
förhållande.
Den tredje anklagelsen gällde en
konstnärlig fåfänga, i fall man ens kan kalla
saken så; men inför det lättrörliga och
äresjuka ateniska folket var det en
dödssynd. Fidias hade nämligen bland de
reliefer, som på den kolossala
Atenestatyns sköld i Partenon framställde
giganternas strid med gudarne, albildat sig
själf såsom en gammal skallig man, med
upplyftade armar hållande en stor sten
för att kasta den. Likaså hade han
afbil-dat Perikles i amasonstriden. Detta kunde
enhvar se och bevittna, och Fidias
erkände det. Han blef kastad i fängelse
och dog där i en ålder af af omkring 70
är. Man ville påstå, att han dött af gift,
som blifvit honom gifvet af motpartiet
för att ännu mer kränka Perikles. Men
detta är obevisadt och äfven obevisligt.
På detta tragiska sätt slutade emellertid
den ädlaste och störste af hellenernas
konstnärer, höljd af ära, mätt af år och
belönad med den svartaste otacksamhet.
Under det tredje krigsåret dukade
Perikles under för pesten. På sin
dödsbädd tillräknade han sig såsom den
största hedern, att ingen verklig atenare för
hans skull behöft anlägga sorgdräkt.
Perikles hade nog före sitt frånfälle
insett, att det dock var ett politiskt
missgrepp att, på sätt som skett, hafva
tillgripit bundsförvandtskassan; ty därigenom
vändes flere af Aténs bundsförvandter
öfver på spartanernas sida. Efter hans
död följde man icke hans kloka och
försiktiga råd, utan gjorde vanligen
motsatsen. Den uppblåste och okunnige
garf-varen Kleon blef en af de inflytelserikaste
demagogerna, och efter honom den
snillrike, men sataniskt lättsinnige Alkibiades,
som vållade sitt fädernesland så stora
och kännbara förödmjukelser och olyckor.
Det utsväfvande folkväldet kunde icke
längre tyglas eller hållas inom några
gränser. Likartadt var förhållandet i flere
städer och stater. Historieskrifvaren
Tukydides, som tecknat dessa händelser,
yttrar bland annat:
»Städerna voro i uppror, och om
några af dem ännu dröjde att utbryta däri,
så öfverträffadé dessa sedermera, genom
kännedomen af det redan skedda, vida
mer de andra i nya uppfinningar af
illvilliga planer till angrepp och
tillställningar eller af grymma och öfverdrifna
utbrott af hämd. Äfven ordens vanliga
betydelse för handlingarna ändrade man
efter eget godtfinnande. Ett oförnuftigt
öfverdåd ansågs såsom ett för vänner sig
offrande mod; en försiktig betänksamhet.
såsom en under ett vackert namn dold
räddhåga; vishet och måtta för feghetens
täckmantel.
Den, som for ut i vrede och
bitterhet, var alltid tillförlitlig; den åter, som
motsade honom, misstänkt. Utlade någon
ränker och lyckades, så var han klok;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
