Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Spansk grandezza. Af Elof Tegnér. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
elof tegnér.
ligen betraktades detta af de stolta och
andryga herrarne såsom den största
heder, som från spansk sida kunde visas
den Pyreneiska halföns befriare, segraren
vid Salamanca och Vittoria.
I själfva verket låter denna de gamla
ätternas exklusivitet sig förklara. De
spanska konungarne af Bourbonska huset
voro nämligen frikostigare med utdelandet
af grandvärdigheten, än som var nyttigt
för dennas hållande i helgd. Mot slutet af
1700-talet urartade det, såsom det har
blifvit yttradt, till en »verklig orgie af
titelutdelning. » Hvad borde bärarne af
Spaniens historiska namn, hertigarne af
Me-dina Celi eller Medina Sidonia, markis
d’Astorga eller grefven af Aranda säga
om ståndsbröder med namn, sådana som
»Graèia Real», »markis de la Garantia»
eller »markis del Real Trasporte»? Den
förstnämnda titeln bar ock allt för
tydligt stämpeln att ej vara annat än en
kunglig nådebevisning; markisen af »la
Garantia» hade medfört underrättelsen
om att en garantitraktat blifvit sluten
mellan hofven i Neapel och Madrid, och
markisen af »El Real Trasporte» hade
fått sin titel till minne af en resa med
kungliga familjen från Neapel till
Barcelona, företagen i djupaste fred och utan
alla faror!
Titelväsendets förfall kulminerade med
Manuel Godoy’s utnämning till »principe
de la Paz», fredsprins, efter freden i Basel
1795. Hans konung, den enfaldige Karl
IV, som öfverlämnat hela sin kungliga
myndighet till denne man, den sedeslösa
drottningens älskare, och såg sitt
konungarike och sig själf dragas ned i djupaste
förnedring, hade också gjort mera än
någon föregående för att nedsätta de
häfdvunna föreställningarna om den
spanska grandezzan*.
* Ur De la Gardies anteckningar kan följande
porträtt af den föga berömlige monarken förtjäna
bevaras: »Karl IV var en hederlig, men högst en-
Med bitterhet i sinnet hade granderna
sett den unge gardesofficeren Godoys
upptagande i deras klass såsom hertig
af Alcudia. Ännu mer förargades de
öfver hans utnämning till »principe», en
titel, som i Spanien endast burits af
in-fanterna. Men icke ens »el principe de la
Paz», som under halftannat årtionde med
oinskränkt makt styrde det spanska
konungaparet och deras rike och som
hos sig samlade alla Spaniens
högsta värdigheter, kunde helt och hållet
trotsa grandernas ärfda anspråk på vissa
företrädesrättigheter. Att åt sin
betjäning förvärfva rättigheten att bära röda
strumpor, liksom hertigens af Frias, var
länge ett mål för hans ärelystnad, men —
det lyckades aldrig.
Fredsprinsen föll, ett föremål för
nationens afsky; den svage Karl IV och
hans skamlösa gemål såväl som deras
ovärdige son Ferdinand, prins af
Asturien, bragtes af Napoleon i säkerhet,
sedan hans härar öfversvämmat Spanien.
Josef Bonaparte sattes på Karl V:s och
Filip II:s tron. Den nya tidens anda
skulle nu sätta sin stämpel på det garrla
kulturlandet, som syntes hafva sofvit bort
ett par århundraden.
Förvaltningsreformer infördes, klostren indrogos, feodala
rättigheter och — i sammanhang
därmed — grandvärdigheten afskaffades.
Men landet ville icke veta af dessa
välsignelser, påtvugna af främmande
inkräktare, och Spaniens folk stridde sin
faldig man. Som alla furstar af Bourbonska huset
stod han aldrig stilla, utan trampade jämt.
Metodisk i alla sina göromål; jagade för- och
eftermiddagen, skänkte sällan åt allmänna ärenden mer än
en timma om dygnet, spelte 1’hombre hvar afton i
25 år med samma personer...» Han misstrodde
alla kvinnors dygd, utom sin drottnings, och
plägade säga, att ingen äkta man kunde vara säker
mer än drottningens, hvars yttre ställning gjorde
otrohet omöjlig. — Hela Spanien visste dock, att
drottning Marie Louise härvidlag gjort — det
o-möjliga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
