Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Gustaf II Adolf. Af Harald Wieselgren. Med 22 bilder - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 harald wieselgren.
Hans disciplin, hans fältgudstjänster, hans
imponerande och dock vänsälla
personlighet gjorde öfverallt det bästa intryck,
och intrycket fortplantades genom
ryktet. Bref från det svenska lägret begynte
spridas genom tryckpressen, och efter
hand uppväxte en rikhaltig litteratur, som
vi väl kunna kalla tidningslitteratur efter
tidens mått.
Konungen innehade nu Stralsund,
Rügen, Stettin och öarne vid
Odermyn-ningen. Utanför Stettin anlade han ett
förskansadt fältläger, i hvilket han hela
återstående delen af 1630 hade sitt eget
hufvudkvarter, ehuru han emellanåt gjorde
utflykter åt Hinterpommern, Vorpommern
och Mecklenburg, på hvars gräns, vid
Ribnitz, ett annat förskansadt läger
upprättades.
De kejserlige höllo vid konungens
ankomst hela Pommern och Mecklenburg
besatta, endast Stettin var lämnadt i den
pommerske hertigens hand, och då den
kejserlige generalen, Torqvato Conti, ville
skynda att besätta staden, fann han sig
förekommen af Gustaf Adolf. I stället
slog äfven han läger, på vänstra
Oderstran-den, invid staden Garz, och höll likaledes
Greiffenhagen, på andra sidan
strömmen, väl befäst och bemannadt. Gustaf
Adolfs första större framgång mot de
kejserlige var eröfrandet af dessa båda
orter, hvarigenom han frigjorde sin väg
såväl åt Hinterpommern som uppåt Oder.
När Gustaf Adolf landsteg i
Tyskland, fäste kejsaren och katolska ligans
furstar föga uppmärksamhet därvid.
Kunde ej Conti genast kasta ut honom, så
finge han väl hållas däruppe vid
sjökanten tillsvidare, man hade viktigare saker
för sig i öfre Tyskland. Kejsaren hade
i mars 1629 utfärdat
»restitutionsediktet»: 1500-talets religionsfred var
därigenom öfverkorsad, stift, kyrkor, kloster,
furstendömen och jordegendomar, hvilka
efter 1552 varit i protestanters ägo, skulle
till katolska kyrkan återställas, och de
reformerta uteslötos ifrån rikets rätt. Man höll
just på med iverksättandet af ediktets
bestämmelser, och de evangeliskes veklagan
ljöd högt, men ingen arm ur deras egen
midt höjdes till deras försvar. Deras konvent
hade nog beslutat truppers uppställande,
men dessa trupper och dryga böter
därtill tog den kejserliga öfvermakten ifrån
dem utan strid. Wallenstein hade varit
starkt emot restitutionsediktet. Han var
ljum katolik men stark politiker och
ville omskapa den tyska författningen
så, som Ludvig XI omskapat den
franska. Kejsaren ensam skulle härska i
Tyskland, öfver både katoliker och
protestanter; dessa senare borde man därför
icke nu bringa till förtviflan, men
kurfurstarnes makt borde stäfjas. Att de
skulle ha en egen härsmakt och
före-skrifva kejsaren villkor, borde ej tillåtas.
Wallensteins här lydde honom — och
han lydde kejsaren.
Men nu var kejsaren i beråd med att
få sin son väld till »romersk konung»,
d. v. s. blifvande kejsare, och han
vågade ej draga ett tvärt streck öfver
rikets vallag. Således stod han i valet
emellan kurfurstarne och Wallenstein, på
hvilkens skuldror hans »imperatoriska makt»
hvilade. Furstekollegiet segrade, 13 aug.
1630, just som Gustaf Adolf höll på med
sina eröfringar af fasta orter i Pommern;
Wallenstein, genomträngd af förakt för
den svage kejsaren och hat till den
ledande kurfursten, Maximilian af Bayern,
drog sig i september tillbaka till sitt
hertigdöme Friedland i Böhmen och
begynte innan kort spinna det nät af
intriger, i hvilka tidtals äfven förbindelser
med Gustaf Adolf ingingo. Hans här
skulle införlifvas med Tillys, men stora
skaror lämnade »ligans» här och icke få
hamnade under Gustaf Adolfs fanor. Ty,
hur pass mycket religion eller politik
kunde ingå i befälhafvaren planer, i sol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
