Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Gustaf II Adolf. Af Harald Wieselgren. Med 22 bilder - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
harald wieselgren.
och ryktet utbasunade redan Tillys seger.
Men segern öfver sachsarne
förvandlades, efter deras flykt, i Gustaf Adolfs
seger öfver den oöfvervinnelige Tilly.
Det var den moderna taktikens seger
öfver den häfdvunna.
Tillys här räknade 30—40,000 man,
antalet af hans kanoner är ovisst (26 tog
Gustaf Adolf); svenskarne voro 19,100
man infanteri, 7,700 man kavalleri.
Sach-sarnes antal behöfver knappast tagas med
i räkningen: de torde utgjort omkr. 18,000
man. Tilly höll ännu på den spanska
taktiken, med fasta, klumplika massor,
infanteri 1 midten, kavalleri på flyglarna,
artilleri för fronten. Gustaf Adolfs
princip var: rörlighet. Vapnens rörlighet,
d. ä. snabbeld, truppernas rörlighet, d. ä.
snabb manöver. Harnesken voro lättare,
delvis bortlagda, gevären voro också
lättare och lätthandterligare än
motståndarens, musket-gafflarne voro afskaffade;
utom de nästan jordfasta, tunga
kanonerna fanns det i svenska arméen ett
stort antal lättare, hvilka ledigt följde
truppförbandens rörelser.
Ryttareafdel-ningar och fotfolk växlade i hans
slaktordning i lätta uppställningar;
infantericentrum hade intet rytteri, men
fördelades i »brigader», med pikenerare och
musketerare i omväxling. De gamla
tiomans lederna förenklades till sex, ja i
handgemäng till tre, hvarigenom hans
eldfront utvidgades och den fientliga
eldens verkan minskades. På större
rörlighet och snabbhet gick allt ut. Och,
kanske viktigast af allt, denna
uppställning af första träffen lämnade folk nog
öfrigt för andra träffen, en taktisk
indelning, som den gamla spanska
uppställningen icke kände till.
De Tillyska tunga bataljonerna föllo
öfver sachsarne, hvilka icke höllo stånd.
Den svenska trossbetäckningen gaf sig
också i väg, när den såg sachsarnes vilda
flykt. Och nu svängde det Tillyska in-
fanteriet emot svenskarnas blottade
vänstra flygel för att taga den både i flank
och rygg. Men svenskarna, under Horn,
manövrerade upp, så att de erbjödo front
åt anfallet, och ur centrums andra träff
förde Gustaf Adolf själf två brigader till
den anfallna vänstra flygelns hjälp.
Striden blef hårdnackad. Från högra
flygeln kommo äfven Östgöta ryttare till
vänstra flygelns understöd, och nu skred
svensken till afgörande attack. Fiendens
leder genombrötos, bakom dem återtogo
svenskarna sachsarnes kanoner och togo
sedan Tillys, kavalleriet förföljde ända in
i »blå mörkret» de sprängda kejserliga
regementena. Svenskarnes manspillan
anges till 2,100, de kejserliges till mer än
10,000 döda och sårade samt 7,000
fångar. Tilly själf räddade sig med många sår.
Gustaf Adolfs krigskonst, icke de
stridandes antal, hade afgjort segern. leke
ens hela svenska infanteriet hade
kommenderats att taga del i striden, hvilken
kavalleriet och tre infanteribrigader
ensamma utkämpat; folket trängdes om
äran att få drabba, skrifver konungen
till kanslern; »och ändock perten af så
tappra män högt är att regrettera, så är
dock denna seger, af hvilken summa rei
här ute nästan hängde, så märkelig, at
vi största orsak hafve at tacka Gud, som
oss mildeligen beskyddat hafver uti en
evident och slik fara, som vi näppeligen
varit uti tillförene».
& ‡
Nu var Gustaf Adolf verkligt
populär. Flygskrifter, kopparstick, verser
regnade till hans ära i Tyskland, Holland,
England, Frankrike. I Sverige icke blott
höllos latinska tal* och trycktes latinska
* Bland de tryckta talen märkes ett af Gustaf
Adolfs son från tiden efter den brutna förlofningen,
Gustaf Gustafsson, då student i Leipzig. På
titelbladet kallar han sig »Gustavus, Gustavi Regis
filius». Drottning Kristina lät honom sedan kalla sig
grefve af Wasaborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>