Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ett minne från Gustaf II Adolfs likbegängelse. Af C. A. Ossbahr. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57°
c. a. ossbahr.
kläder blef den något mera än ett förråd
af rustningar och andra vapen, hvilkas
därvaro berodde på, att de ännu i fall
af behof kunde göra tjänst, eller — mera
sällan — att ett konstrikt arbete räddade
dem från förstöring.
Gustaf Adolfs reliker, såsom man
kunde frestas att kalla dem, och hvilka,
enligt de äldre inventariernas ord, man
»för dess långt mera och högre estime
och vvärdie, ej (kunde) något prijs åsättia»,
gjorde kungl. Lifrustkammaren till en
verkligt fosterländsk angelägenhet, och
dit samlades efter hand öfriga vapen,
som tillhört den store konungen, den
häst, som burit honom på Liitzens
slagfält, de rika byten och troféer, som
vunnits i hans ärorika krig. Med stolthet
visade man dem för »främmande herrar»,
och landets egna barn vande sig att från
riksdagens bestyr och andra värf
»re-creationis causa» gå upp i Rustkammaren.
Under de skiftande öden, som
samlingen sedan dess varit underkastad, hafva
Gustaf Adolfs-minnena ej alltid vårdats
som sig bordt, och därför ter sig alltför
mycket häraf numera i tämligen
stympadt skick. Så äfven de
»begrafnings-tyg och zirater», som en gång brukades
i konungens liktåg. Den pomp och ståt,
som enligt urgammal sed tillkom
förnämliga mäns jordafärder, sökte man
naturligen med alla till buds stående
medel att utveckla vid Gustaf Adolfs
begrafning. Förebilder ägde man uti
Gustaf Vasas likprocess, som i prakt
öfverträffades blott af Stefans i Polen eller
Fredrik II:s i Danmark, äfvensom i Johan
Hirs och Karl IX:s, och med dessa för
ögonen arbetade man med rastlös ifver
på de storartade tillrustningarna.
Särskildt anbefallde Axel Oxenstierna rådet
att rätta sig efter den bok, som i
Danmark utkommit öfver Fredrik II:s
begrafning; »dock», skrifver han, »will där mycket
tilsetties». Medan för själfva grafven det
kor, om hvars byggande Gustaf Adolf
redan 1629 gifvit befallning, nu
uppfördes invid Gråmunkeklostret på
Riddarholmen (Riddarholmskyrkan), anskaffades
alla de sorgkläder, himlar och täcken,
som kräfdes för själfva processionen.
Den myndighet, som detta senare värf
ålåg, var kungl. Klädkammaren, och dess
böcker för ifrågavarande år 1633 tala,
äfven de, ett tydligt språk om hvad som
upptog allas tankar. Dessa räkenskaper,
som eljest prunka med de lysande
brokader, guld- och silfvertyg, som utmärkte
1600-talets dräkter, känna nu endast
sorgens färg; och sker något undantag, så
är det för att, enligt konungens i lifvet
gjorda löfte, skänka en ähreklädning åt
en af drottningens fröknar, Margareta
Brahe, som skulle träda i brudstol, eller
för att lämna »44 air fint blekt lerft»
till duk åt konterfejarne, bröderna Julius
och Frantz Strachen, hvilka fått i
uppdrag att måla några Gustaf Adolfs
porträtt.
Från Weissenfels, där Gustaf Adolf
i den enkla, i byn Meuchen förfärdigade
kistan blifvit balsamerad, hade visserligen
färden öfver Wittenberg upp till kusten
gestaltat sig till ett »sorgens triumftåg»,
beledsagadt af trupper och tallösa
människomassor, men först i Wolgast,
därifrån liket skulle öfverföras till Sverige,
var man färdig med det högtidliga
cere-monielet.
Närmaste omsorgen härom tillkom
Gabriel Gustafsson Oxenstierna, som på
Axel Oxenstiernas upprepade anmaningar
jämte Mathias Soop, »efter han är wahn
med ceremonier och elljest lätt på foten»,
skickats att »för Sveriges heders skuldh
sköta vår S. Konungs lijk», samt
änkedrottningens hofmarskalk Bernolf von
Crails-heim och hofmästare Adam Hindrich
Pentz. Det hertigliga slottets alla gemak
höljdes i svart; gardiner och himlar af
sammet och damast upphängdes, väggar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
