Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Capriminnen. Af Anshelm Schultzberg. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAPRIMINNEN.
I 7 I
och brista i skratt. Jo nu se vi ut! alla
ha vi duschats af den sepia, som fiskarne,
i misshumör öfver att lämna sin
tillvaro i hafvet, sprutat öfver oss. Som
vi för resten sett, hur han fått upp sina
fiskar, så torka vi oss och slå oss i
sällskap med roddarne. Fiskareblossens
mängd ter sig måleriskt vackert. Det
är ett eldigt glimmande och lekande
vatten, som dansar kring närmare och
fjärmare båtar. Frågor och svar, tillmälen,
vänliga och satiriska, ropas från båt till båt.
Ett roligt infall, som sagts där längst ute
vid randen, kommer sä
småningom in mot
stranden från båt till båt.
Det är allvar och glädje
i arbetet i förening. Och
öfver allt detta står Monte
Solaros svarta bergvägg
i hotfullt, tyst allvar.
ras det ned, och vaktlarne proppas in
i länga, låga burar. Burarne gå sedan
till napolitanske uppköpare, hvilka sända
dem vida omkring. Men mer än hälfteu
af fåglarne dö under transporten.
I Syd-Italien når djurplågeriet
knappast några gränser. Om man föreställer
människorna, hur orätt de handla, blir
svaret blott: »djuren äro ej kristna».
Capribon vill jag dock göra den rättvisan
att erkänna, att han håller hästen bättre
än vanligen sker i dessa trakter.
Tyst och stilla är
natten, när vi vandra
åter öfver backe och i
lund. Men det gifves
dock något, som stör den
helgjutna fridskänslan.
Gif akt på ett kvittrande,
klagande fågelläte. Det
liknar kanske närmast
stenskvättans locktoner.
Om höstar och vårar höres det här invid
dessa mastliknande stänger, som i långa
rader resa sig i öppnare sluttningar i norr
och i söder. Det kommer från en vaktel
med utstuckna ögon, som hålles i bur
invid stängerna. Mellan dessa
spännas väldiga slagnät. Då den fängslade
vakteln af lidande tvingas till läte, lockar
den de i flyttning stadda vaktelflockarne
att, uttröttade som de äro af flykten,
slå ned, och då snärjas de i näten. I
närheten är en liten hytta, där vakt
hålles. När nu nätet börjar »lefva», fi-
VAKTELFANGST. LAVERING AF ANSHELM SCHULTZBERG.
Folkets låga utvecklingsgrad spårar
man äfven uti många af dess
sysselsättningar. Det är förvånande, med hvilka
primitiva medel arbetet utföres. Vi gå
t. ex. upp till Ana Capri och se, huru
oljeprässningen tillgår. I hvalfvet under
en gammal landtgård är kvarnen inrättad.
Ur midten af ett rundt, muradt kar
går en stock från botten till tak. Vid
stocken är en stolpe fästad, tjänstgörande
som axel till en stor, refflad kvarnsten.
Stolpen räcker långt utom karet, hvilket
kommer det hela att likna en s. k. van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>