Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - En häxa. Af Per Hallström. Teckningarne af Albert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hvarje sliten klädningsklut
som aska var att se uppå.
Hon vagga’ hufv’et hit och dit
och grät men fick ej tårar fram,
och barnen höllos upp med flit
att skåda hennes nöd och skam,
och hvarje buske, som tog fatt,
gaf likt en glimt af hopp — som svek
och brast den under folkets skratt;
så lekte hon sin sista lek.
Men när hon var på bergets krön
och såg inunder sig en vidd
af mark och skog, som lyste grön,
och åkern uti fläckar spridd
och längst därborta mjölnarns kvarn,
som stod i dag, fast där var vind,
och backen, där hon lekt som barn,
och gården, där hon gått så blind
i dolskhet om, och såg sitt hem,
så naket grått som brända ben,
med låga hus och rös af sten —
då skalf hon till i hvarje lem,
då gaf hon upp så vildt ett skrik,
att hvarje själ där var blef stum.
Hat eller sorg? — För allt fanns rum
i rösten, den var intet lik.
Och bålet brann i kvalm och rök,
som sveptes ned mot skog och by,
och där kom korp, och där kom hök,
som skrämda flaxade mot sky,
och hela dagen trögt det brann,
och när som kvällens mörker hann
dit upp, då var där än ett glöd,
som glyste fram likt Satans blick,
och svagt ett sken, som kom och gick,
tills natten tog det i sin död.
Per Hallström.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
