Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Konst. Om freskomålningarne i Göteborgs museum. Utdrag ur bref till en kamrat. Af Georg Pauli. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FRESKOMÅLNING ARNE I GÖTEBORGS MUSEUM.
375
till »Prinsessan», och jag kan studera
guldregn, hvaraf hela »strandpromenaden»
prunkar. — —- — —
Din G. P.
P. S. I dag berättade mig Lagerberg,
att kinesens porträtt, måladt på spegelglas,
förvaras i museum. Han var mandarin,
lefde i Göteborg i början på århundradet
«ch tillhandagick kompaniet med
upplysningar. Hm! Inte hade jag aning om
och tvärs, lånat kostymer från Dramatiskan,
varit uppe ett par gånger i Sthlm att teckna
’naket’. Gud vet allt! Hvad ändå
landskapsmålarne ha det bekvämt!!
Negermodellen i Stockholm satte polisen in för
lösdrifveri just som han var på väg till
målarskolan, och jag har varit utan i flera
månader, ända tills där en vacker dag kom
inseglande hit ett skepp med en
negeryngling ombord — från själfva Guldkusten
— — — I höstas gjorde jag en tripp till
georg och hannà paulis atelier i Stockholm med väggmålningen »kärlekens ö».
amatörfotografi för ord och bild.
detta, min kines var ju blott den ’exotiska
aromen’! —■ — — D. S.
7 juni 1895.
B. B.
i
Nu var det längesedan du hörde något
ifrån mig, men jag har knappt kunnat tänka
på annat än mina kartonger. Och
studierna, modellerna, kostymerna! Här i
Göteborg har det kraft nästan halfva tiden. Jag
har annonserat efter modeller, skrifvit härs
Italien för att titta på de gamles fresker.
Jag kan försäkra dig, att man ser dem med
helt andra ögon, när man själf går med
freskoplaner. Man stirrar och undrar om
man inte skall kunna komma underfund
med någon dold hemlighet; men allt är så
enkelt och okonstladt, och det är just den
svåraste gåtan att lösa. Eget är att se,
huru sakta tekniken förändrar sig, det är
alls icke som i våra dagar, då man slår
om hvart femte år, totalt. Då gick ett
halft sekel i samma trall, eleverna lärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
