Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Esaias Tegnér. Några drag af hans lif och personlighet. Af J. J. Albert Ehrensvärd. Med 8 bilder - Hugo Gyldén. Af N. V. E. Nordenmark. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
j. j. ai,bert ehrensvärd.
del för inre frihet och själfständighet. Och
härvid är det icke nog med
samhällsorganisationens frihet; det gäller framför
allt, att den enskilde, hvar i sin stad,
söker göra sig delaktig af den sinnets
frihet, som Tegnér prisat såsom en af
människans yppersta gåfvor och som han
själf i rikare mått än de flesta besuttit.
Här är icke tillfället att afgöra, i hvad
mån våra dagars Sverige skulle kunnat
motsvara hans fordringar. Men ett är
visst, först då vi kunna det, hafva vi
visat oss värdiga att hafva ägt hans man
liga och ljusa ande.
TEGNÉRS GRAF I VEXIÖ.
HUGO GYLDÉN.
AF N. V. E. NORDENMARK.
Med i bild.
S tjärnkunskapen har under de
gångna seklen ej ägt att uppvisa många
svenska namn, som satt sir! prägel
på samtida forskning och kultur.
Stockholms observatoriums förste prefekt
Wargentin nämnes med aktning och vördnad af
den vetenskapliga världen, och vi svenskar
ha honom att tacka för mycket. Anföra vi
sedan Celsius, Hjorter och Klingenstjerna,
torde vi ha omnämt alla, hvilkas rykte
nått ut i vidare kretsar. På numera svensk
mark föddes visserligen Tyge Brahe, den
observerande astronomiens heros, men
äran att ha förjagat honom från fäderne-
bygd tillkommer Danmark. På fordom
svensk mark såg den nutida
astronomiens främste och mest typiske målsman,
HUGO Gyldén, dagens ljus, men det
blef oss förunnadt att få honom fäst vid
vår fosterjord, där han gjort svensk
kultur och forskning ärad och beiindrad.
Och helt säkert har ingen svensk
naturvetenskapsmans rykte efter Linné och
Berzelius nått så långt som Gyldéns.
Under vårt århundrades första hälft
intogo de exakta vetenskaperna i Sverige
ej någon hög rang. Hvad astronomien
beträffar, ägde den nog en och annan idog och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
