- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femte årgången. 1896 /
541

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Hugo Gyldén. Af N. V. E. Nordenmark. Med 1 bild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUGO GYLDÉN.

541

medel, som visat sig äga stora fördelar
vid undersökningarne i fråga. Samtidens
störste matematiker, fransmannen Poincaré,
säger på tal om Gyldéns arbeten, som
han betecknar som de »fullkomligaste»,
att »denne vetenskapsman utan
gensägelse gjort den celesta mekaniken de mest
framstående tjänster. Hans arbeten
beröra alla delar af himmelsmekaniken, och
han använder därvidlag med lätthet alla
den moderna matematikens hjälpmedel.»
Dessa sina nya synpunkter och teorier
har han publicerat i en hel mängd
afhandlingar, af hvilka de mest betydande äro:
Undersökningar af teorien för
himlakropparnes rörelser, Theoretische
Untersu-chungen über die intermediären Bahnen
der Cometen in der Nähe eines störenden
Korpers, Nouvelles recherch.es sur les
series employèes dans les théories des
planetes, samt det klassiska verket Traité
analytique des orbites absolues des huit
planetes principales. Det sistnämda
arbetet, tillägnadt konung Oscar II, som
med känd frikostighet ofta lämnat honom
nådigt understöd, hann han ej afsluta, i
det endast första delen utkommit och
blott 23 ark af den andra hunnit tryckas.
Emellertid kan man hoppas, att det skall
vinna en värdig afslutning, då det
återstående manuskriptet enligt den dödes
önskan redan afsändts till en af hans
framstående lärjungar, direktorn för
Pul-kova-observatoriet, professor Backlund.
Ett annat verk, på hvilket han likaledes
arbetade ända in i det sista, är däremot
i det närmaste afslutadt. Det behandlar
den för den räknande astronomien
aktu-ela frågan om småplaneternas banor, ett
arbete som på bekostnad af den
amerikanska miss C. W. Bruce utgifves af
Astronomische Gesellschaft. Under hans
egid har ock utgifvits »Astronomiska
undersökningar och iakttagelser, anställda pä
Stockholms observatorium». För öfrigt

har han i nästan allaländers astronomiska
publikationer och akademiers handlingar
strött omkring sig en massa uppsatser.

Den trägne forskarens idoga arbete
att söka tränga in i företeelsernas
mysterier är ofta nog alltför mödosamt att
ens till sina konturer begripas af en
sensationslysten publik. Det händer
därför lätt, att vetenskapsmannen af misstro
mot hopen afstänger sig från den och
möjligen låter den endast njuta af någon
fullt mogen frukt af hans möda. Något
dylikt hindrade likväl ej professor Gyldén
från att, i den mån hans vetenskapliga
studier lämnade honom tid, göra sin stora
insats i sin samtids samhälleliga rörelser,
vare sig det gällde att direkt göra sina
stora matematiska kunskaper
fruktbringande i arbetet att trygga medmänniskors
existens eller att göra
folkbildningsprincipens stora betydelse gällande. Han
besatt en hög grad af frisinne, som
gjorde det möjligt för honom att förstå
och uppfatta, hvad som ligger på djupet
af vår tid. Men mer än en gång
uppträdde han till kamp mot fördomar och
vidskepligt, kvasi vetenskapligt
humbugs-makeri. Och ehuru hans plats i kampen
mot tidens mörka, konservativa makter
var gifven, ville han likväl högst ogärna
blanda sig i stridens häftigaste tumult.

De, som hade lyckan att komma i
närmare beröring med denne originele
forskare, kunde ej undgå att känna
omedelbart intryck af hans mäktiga ande.
Med intresse tog han ock del af de
unges arbeten och visste alltid att lämna
råd och anvisningar.

Hösten 1896 har gjort en rik skörd
bland stjärnkunnige, och med Gyldén gick
sekelslutets störste astronom ur tiden.
Han tillhör de män, som man har svårt
att tänka sig bland de döda, men han
lefver, lefver i sina verk, där han rest
sig ett monumentum ære perennius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1896/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free