Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Christopher Jacob Boström. Af Allen Vannérus. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
ALLEN VANNÉRUS.
en filosofi, hvilken bragt en mängd
betydelsefulla spörsmål till en nästan
utmanande tillspetsning och dessutom
auktoriserats af så framstående tänkare som
flere af den boströmska skolans filosofer,
icke skulle hafva lifskraft. »Vara är
förnimmas», »allt är former af
själfmedve-tande», »ingenting är utanför anden»,
m. fl. dylika paradoxt klingande, liksom
från något orakel hämtade satser, äro
verkligen ämnade att vara koncentrerade
sanningar, och den, som intränger i
dessas väsan och lyckas taga parti för eller
mot, han skall helt visst erfara, att hans
filosofi blifvit riktad. Men under sådana
förhållanden kan och bör den
boströmska filosofien alltjämt vara en lefvande
filosofi.
Sin specielt nationela betydelse äger
boströmianismen därigenom, att den hos
oss grundlagt en verklig filosofskola.
Utrymmet förbjuder oss dock att om denna
anföra något mera än de första namnen
i en lång rad: Ribbing, Nyblæus, Sahlin
(den egentlige vidareutbildaren af
systemet), Claeson, Wikner*, Engstrand,
Leander, Edfeldt etc Och det var just Boströms
klassiska åsikt, att lärjungarna skulle
upptaga verket och föra det vidare. Det
låter nästan som om en skolbildande
stoiker hade ordet i en själf bekännelse
sådan som denna: »Det må anmärkas
att Boström som filosof ej gör något det
minsta afseende på den obildade eller ens
på den bildade allmänheten, såvida denna
ej utgöres af sådana, som till någon viss
grad bildat sig i och för vetenskapen.
Han tänker nämligen såsom Cicero, att
filosofien är belåten med några få
kännare, och att hon afsiktligen drager sig
tillbaka från allmänheten, för hvilken hon
är både misstänkt och förhatlig. I sinom
tid får visserligen ock allmänheten röna
* W. blef som bekant ingen egentlig
anhängare af Boström, men lärjunge var han. Det
samma torde kunna sägas om Viktor Rydberg.
den verkan af filosofien, hvilken dess
sysselsättning och däraf beroende
bildning medgifva den att mottaga, ehuru
detta sker endast medelbart och så, att
den icke själf synnerligt kan märka det».
På ett annat ställe antydes det, att den
verkligt skapande filosofens tankar gärna
må stanna inom kretsen af hans lärjungar
för att »genom dem göras fruktbärande
för framtiden». Och i sitt afskedstal på
sin sista föreläsning i Upsala den 12 maj
1863 uttryckte Boström sin speciela
tillfredsställelse öfver att han lämnade efter
sig »skickliga och kraftfulla lärare och de
mest lofvande lärareämnen. Jag har helt
nyligen, fortsätter han, fått glädjen att göra
bekantskap med en sådan(PontusWikner?),
som lofvar mig för framtiden de största
frukter, om försynen låter hans krafter
utveckla sig och blifva verksamma. Jag
tror mig således kunna säga om dem
allesammans: »Ille faciet», de skola
uträtta och fullända hvad jag blott kunnat
antyda. De skola, såsom jag hoppas,
visa, att äfven den svenska nationen är
mäktig att bidraga till det högre
vetandets utbildning så väl som några andra».
— På den svenska kulturen har
boströmianismen nog ock öfvat ett ganska
betydande inflytande.
Studiet af den boströmska filosofien
kan numera bedrifvas i ansenligt
omfattande utsträckning, sedan Edfeldt samlat
och utgifvit Boströms skrifter, äfven
sådana, som förut endast funnits i
handskrift, sedan Ribbing offentliggjort sina
uppteckningar efter Boströms
föreläsningar i religionsfilosofi, och sedan Nyblæus
börjat framlägga sin monografi öfver hela
den boströmska filosofien, en framställning
hvilken, en gång färdig, skall bilda den
värdiga afslutningen på Nyblæi stora
historiska arbete om den filosofiska forskningen
i Sverige, en af den boströmska skolans
yppersta frukter. Att här exponera
grundtankarne i det boströmska systemet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
