Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Kors och halfmåne på Kreta. Af John af Klercker. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
JOHN AF KLF.RCKER.
på det allvarligaste hotade deras
ekonomiska existens. Sedan lång tid tillbaka
hade den turkiska regeringen plägat
förläna sjundedelsskatten från distrikten
såsom belöning åt sina turkiska tjänstemän,
och under tidernas lopp hade dessa
lif-räntor i praxis förvandlats till ärftliga
förmåner. Den egyptiska regeringen,
hvilken i hemlandet genom konfiskation af
all jordegendom sökt skaffa sig medel att
ekonomiskt befästa sitt begynnande
stormaktsvälde, började nu äfven på Kreta
ett liknande konfiskationssystem. Början
gjordes med räntor, som turkarne
uppburit. Denna åtgärd uppväckte en stark
ovilja bland öns muhamedanska
bekännare, hvilken ytterligare stegrades
därigenom att krig utbrutit mellan den
egyptiske satrapen och hans osmaniske
länsherre. Under denna period började de
egyptiska myndigheterna utveckla en
olidlig misstänksamhet mot
muhamedaner-na på ön, som misstänktes för sympatier
för Höga Porten, brefhemligheten
kränktes öppet, och flere turkar afrättades på
godtyckliga grunder, samtidigt med att
en massa nya skatter och pålagor
infördes, hvilka i första hand drabbade den
muhamedanska befolkningen. Det hade
därför varit att vänta, att denna del af
befolkningen satt en upprorisk rörelse i
seen. Så blef dock icke fallet, men
däremot började, när Grekland efter konung
Ottos tronbestigning kommit under
lugnare inre förhållanden, uppviglare från
fastlandet sprida oro bland de kristna
kretenserna. Det personliga besök,
hvarmed Mehmet Ali på sommaren 1833
hedrade ön, förbättrade ingalunda
ställningen, ty de landsfaderliga åtgärder,
hvarmed han sökte tvinga öns inbyggare till
ett bofast lefnadssätt, behagade icke de
kristna kretenserna, som under den
revolutionära perioden allmänt fått smak
för ett kringstrykande lefnadssätt i
bergen. I själfva verket voro de införda be-
stämmelserna om obligatorisk odling af
jorden och straffpåföljderna för
underlåtenhet häraf så stränga, att de måste leda
till en snar konfiskation från statens sida
af nästan all jordegendom på ön.
Trots detta missnöje och de
ständiga oroligheter det förorsakade, visade
förhållandena på ön en tydlig tendens till
det bättre under Mustafa Paschas och
hans efterföljares regering. Sedan Kreta
1841, efter de egyptiska
stormaktsplanernas stäckande, åter förenats med Turkiet,
blef äfven denna del af riket delaktig af
de västerländska strömningarna och
re-formsträfvandena inom det osmanska
väldet. Frän regeringens sida vidtogos
ärliga och, efter allt att döma, ganska
effektiva åtgärder till landets höjande i
både ekomiskt och andligt afseende.
Särskildt åkerbruket var föremål för liflig
uppmuntran, och nya kulturväxter
infördes med stor framgång. Kreta var pä
god väg att blifva en af Turkiets allra
lyckligast lottade provinser, och skulle
utan tvifvel ha blifvit det, såvida det
grekiska annektionspartiet på fastlandet
lämnat ön i fred.
Fastlandsgrekerna, som visade sig
fullkomligt oförmögna att sköta sitt eget
land oeli redan förvärfvat större
landområden än den unga grekiska staten
förmådde smälta, sträfvade emellertid
oaflåtligt efter nya landvinningar. Därför
begagnades äfven den obetydligaste och
oskyldigaste åtgärd från den kretensiska
regeringens sida såsom anledning att
uppvigla de kristna bergsborna. Under
Mustafa Pascha’s reformvänlige son Veli
Pascha togs upprättandet af ett för
kristna och muhammedaner gemensamt
elementarläroverk som kärkommen
anledning till ett sådant uppviglingsförsök, och
1859 bröto sfakioterna, som
understöddes med vapen från Grekland, ned från
sina berg och öfversvämmade låglandet.
Den muhamedanska och äfven en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
