Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Två svenska kärlekskorrespondenser från den sirliga stilens tid. Af Oscar Levertin. Med 7 bilder - I. Den sirliga stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
OSCAR LEVERTIN.
VINCENT VOITl’RE. KOPPARSTICK AF E. DESROCHERS.
han är kär på en gång i fyra prinsessor,
och då han råkar dem hos Mandane,
blir han ingalunda bestört utan försvarar
lugnt den tesen, att man kan älska många
på en gång utan att vara trolös.
Made-laine de Scudéry utbildade ytterligare
stilen i sina långa erotiska romaner med
deras vidlyftiga psykologi, uppstyltade bref
och samtal och cirklade karakteristiker.
Det härskar i hennes böcker en
kär-lekskasuistik öfver de omöjligaste
frågor, t. ex. »slutar man att tillbedja, när
man börjar att älska» o. s. v.
Allbekant är den geografiska karta öfver
Ömhetens land, som hon fogade till femte
delen af sin roman Clélie — den
berömda Carte de Tendre med alla sina
vägar till kärleksriket, eller hur man från
gränsstaden Nouvelle Amitiè kom till
by-arne Jol is Vers och Billet Dotix, måste
passera ödemarken Tièdeur, öfverfara sjön
Indifference m. m. Det är en galant
sällskapslek, hvars innebörd kanske ej får
tagas för allvarsamt, ehuruväl denna
långsamma resa till Erotopolis med sina små
dagsmarscher och många hinder nog ock-
så är ett uttryck för galanteriet i den
litterära bourgeoisien. I alla fall är denna
karta lärorik i stilens historia. Det är den
öfverdrifna metaforens och de rebusaktiga
omskrifningarnes tid. Nu kallas ett glas
vatten ett invärtes bad, peruken gubbens
ungdom, en stol samtalets bekvämlighet
o. s. v. Det är denna jargon Moliére
vill slå ihjäl i Les Précieuses Ridicules,
men som — det ser man bäst genom
att studera abbé Fabres biografi öfver
Fléchier, — fortfar trots Poquelin och
Boileau och i förändrad skickelse går in
i rococon.
En förträfilig studie af Max v.
Wald-berg, »Die Galante Lyrik», visar, hur
denna stil kom öfver till tysk botten. Själfva
termen »galant» blef först på 1690-talet
litterärt modeord, användt, som Thomasius
skrifver, om allt mellan himmel och jord.
Det talas om galanta hundar och kattor,
galanta bord och bänkar, galant bläck
och galanta pennor. Poeterna plägade
besjunga sina ertz-galanta härskarinnor,
och ordets välde räcker till 1700-talets
fjärde decennium. Redan dessförinnan
hade stilartens alla symptom gjort sig
gällande i tysk poesi. Man kan urskilja
tvenne strömningar. Det är den af
italienska förebilder helt beroende
prunksti-len, hvilken med tysk plumphet
återgif-ver den hesperiska yppigheten, skön ännu
i sina extravaganser. Så söka
nürnberg-ska och schlesiska ämbetsmän med stora
peruker och litet ingenium förvåna
äppeltyskarne med grandios svada. Det
andra är den galanta, »artiga» genren,
klumpigt piruetterande efter de franska
ceremonidansernas menuettsteg. I den
erotiska diktningen nå bägge stilarterna
sin värsta yra. Det är nu en kyss blir
»honungssöt», »kanderad», »gudasaft: ,
»ambrosiasaft», »ambrosiamust»,
»mu-skatellermust», »sockersöt», »nektar»,
»malvasir», och det tillbedda föremålets
bröst liknas vid »snöberg», »marmorkul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
