Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Gatan och konsten. Af Carl G. Laurin. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
CARL G. LAURIN.
»CACAO VAN HOUTEN». KONSTNÄRLIG AFFISCH
AF ADOLPHE WILLETTE.
intresse, man främst i Frankrike men äfven
annorstädes haft för Belgien. — På en af de
belgiska affischerna läste man bland de
medverkande konstnärerna i en utställning namnet
Lager-Nelson. Hvar finnas nu den i förtid
döde konstnärens underbart gripande taflor
med en melankolisk klangfärg påminnande
om violoncellens? — Så stora konstnärer
som Frankrikes hade det ej, åtminstone på
denna utställning, att visa. Crespin har en
liten affisch för Hankar, Belgiens Boberg,
Henri Meunier använder en bländande
gul belysningsefifekt för att annonsera det
med Ostende konkurrerande Blankenberghe;
främst står dock Rysselberghe, känd genom
sin dekorativa almanacka. »La libre
este-tique», en utställningslokal, har två affischer
af honom. Den ena med två damer af
oomtvistlig kontinentalitet, betraktande ett
konstföremål. På den andra en dam, hvars
eldröda hår står alldeles hänförande mot
hennes mauvefärgade klädning. Hvarför får
man inte se det litet oftare i verkligheten?
Det är en så klädsam sammansättning,
helst för bleka. — Holland kommer med
tre affischer, lärorika för den
uppmärksamme, allvarlige betraktaren. Först Toorops
ängel, förkunnande någon sorts socialistiskt
evangelium för arbetare. Toorop är född
på Java och har fört’ med sig hem därifrån
en välkommen importartikel, litet exotisk
satanism till omväxling med Huysmans
europeiska. Nu har herr Toorop lyckats
sammangjuta denna javanska beståndsdel med en
del byzantinskt, och hans två arbetare kräla
för ängelen lika allerunderdånigst
krampaktigt som en riksdagsmannakandidat för ett
valmöte. — /. Zoon har för Hulstenkamp &
Zoon ritat en affisch med utsvultna
sandwichmän à la Josef Sattler, karaktersfulla
gubbar som annonsera gammal genever,
under det en hop snåla hundar, förmodligen
symboliserande oss — mänskligheten —, girigt
betrakta processionen. Affischen i svart,
rödt, gult är af god verkan. Hos Nibbrigs
fina »In zyn erste levensdagen», troligen en
reklam för en bok, ser man en frodig
holländsk trädgård, där varmröda dalior
trängas med yppiga solrosor, dubbelt vackra
mot tegel villan med de gröna
fönsterluckorna. Här framlefver barnet, som man ser i
händerna på förtroendeingifvande kvinnliga
anförvanter, sina första, helt säkert
angenäma lefnadsdagar. Affischen är
förtjusande i färg och påminner om Larssons bilder
från Sundborn. England och Amerika voro
allt för klent representerade. En engelsk
affisch för spelkort visade en engelska med
det där biffsteksdraget öfver pannan, som
anglosachser af bägge könen så lätt få, då
de ej se bra ut. Walter Cranes stillsamma,
fina, mildt socialistiska teckningar,
förhärligande kommunen och första
maj-demonstrationen, voro äfven utställda. Framstå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
