Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 / 255 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Erik XIV och drottning Elisabet af England. Af I. Kreüger. Med 11 bilder (Fortsättning och slut) - IV

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sökte han för tillfället att göra allvar af
det lothringska partiet, hvarom han
underhandlat samtidigt med frieriet till de
bägge drottningarna. Ifrån Lothringen
kom gynnsamt svar; men Erik öfvergaf
snart tanken på detta gifte, för att i stället
vända sin håg till prinsessan Kristina af
Hessen. Redan på hösten 1562 sände
Erik bud till landtgrefven i sagda syfte.
Svaret blef också här gynnsamt; och
bruden skulle komma i maj påföljande
år; men det blef ej heller något af detta
giftermål. Anledningen var ett nytt
friarebref till Elisabet från den ihärdige
Erik, ett friarebref som dock ej kom
fram till adressaten.

Förhållandet var följande:

Konung Fredrik af Danmark, för hvilken
Eriks hessiska frieri var en nagel
i ögat, hade ej allenast genom anfall på
den svenska flotta, som var utsänd att
hämta bruden, hindrat denna flotta att
fullgöra sitt uppdrag, utan äfven vägrat
landtgrefven lejd för resa genom Danmark.
Då formligt krig med Sverige utbröt,
hade en dansk kapare uppsnappat ett
bref från Erik till Elisabet, hvari Erik
bland annat förklarade sig icke hafva
något allvar med frieriet till Kristina.
Brefvet sändes af Fredrik till landtgrefven
af Hessen och omintetgjorde det hessiska
giftermålet för Erik.

År 1565 började Erik emellertid åter
vända sina tankar både på Renata och
Kristina. Han befaller nämligen sina
agenter att åter bege sig till Hessen samt gifva
honom en noggrann beskrifning på den
lothringska prinsessan.

PRINSESSAN CECILIA AF VASA. OLJEMÅLNING I UPPSALA UNIVERSITETS KONSTSAMLING.

Ännu 1567 fortfara Eriks giftermålsspekulationer.
Han skrifver då till sin
syster markgrefvinnan Cecilia af Baden
Rodemachern och tackar henne för
hennes benägenhet att befordra hans
giftermålsplaner, anhållande »att, då hon nu
haft tid och lägenhet att bese, hvad
honom i så måtto kunde vara till behag,
och hon visste däruti hans sinne, hon
ville vinnlägga sig om hans bästa i så
måtto». [1] Hvilken än nu var föremålet
för Eriks giftermålsplaner, kastar Eriks
bref till Cecilia en mörk skugga öfver
hans karakter. Erik var nämligen sedan
hösten 1566 i äktenskap förenad med
Katarina Månsdotter. Enligt Przciecki [2]
hade Erik hösten 1567 vid ett
sammanträde med Johan för denne yttrat, att
ärkebiskopen vigt honom vid Karin
Månsdotter såsom hans lagliga hustru, såsom det
är sed att taga hustru i Svealand. Det är
påtagligen samma samtal som af Rancken,
Lagus m. fl. åsyftas, då de omtala,
att Erik 1567 på hösten för Johan
uppgifvit, att han redan ett år förut, således
på hösten 1566, tagit Karin till sin gemål.

Oaktadt frieriets upphörande synes
förhållandet emellan Elisabet och Erik
gestaltat sig till en viss vänskap, och
1564 sände han till henne dyrbara
pälsverk [3] och då Cecilia, såsom ogift s. å.
önskade komma till det engelska hofvet,
blef hon på Eriks förord hälsad
välkommen och lofvad att emottagas
såsom en kär syster. Då hon påföljande
år efter sitt giftermål med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>