Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Nyare arbeten öfver nederländsk målningskonst. Af Georg Göthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE ARBETEN ÖFVER NEDERLÄNDSK MÅLNINGSKONST. 279
ansett nödigt att, innan de gingo till
författandet, besöka våra samlingar,
åtminstone de offentliga, för att där lära känna
ett nytt historiskt material, som de ej kunde
undvara.
Rubens-bulletinen är ett lokalpatriotiskt
företag, som vittnar om den stora vikt ett
modernt stadssamhälle lägger på ett stort
historiskt konstminne. Det är staden
Antwerpen som genom sina stadsfullmäktige
och genom en officiel kommission
alltsedan 1882 låter utgifva denna publikation,
hvilken har till uppgift att samla alla
tillgängliga upplysningar om Rubens, den store
Antwerpen-mästaren, hans lefnad och verk.
Uppslaget gafs 1877 vid firandet af
det trehundraåriga minnet af Rubens’
födelse (han föddes som bekant 1577), då
bland annat en särskild Rubens-kongress,
af konstnärer och lärda, hölls i.
Antwerpen. Man blef lätt sams om att, hur
ryktbar Rubens än varit och var, man dock
icke kände hans historia, historien om hans
lefnad och konstnärliga verksamhet, så
noggrant och så fullständigt, som det stora
minnet kräfde. Och så beslöt man att
sätta i gång denna Rubens-årsbok, som nu
fortgår på i6:de året och som genom
publicerandet af en mängd orginal-dokument
och kritiska uppsatser om hans
personliga öden och hans verk samlat så rikligt
ljus i ämnet, att Peter Paul Rubens snart
nog är en af hela konsthistoriens rikast
belysta personligheter.
Jag tillägger, att vårt nationalmuseum,
som redan 1877, till Rubens-festen och
den därtill hörande utställningen, insändt
fotografiska afbildningar af sina
Rubens-taflor jämte kritisk text, äfven i
Rubens-bulletinen (för 1885) är representeradt
genom ett nummer, nämligen en uppsats
om de bekanta två stora kopiorna efter
Tizian, som äro de förnämsta bland de sex
orginalarbeten, vårt statsgalleri äger af hans
hand.
En af de verksammaste grundarne af
denna belgiska publikation och en af dess
flitigaste författare under årens lopp är den
ofvannämnde Max Rooses, föreståndaren
för Plantin-Moretus-muséet i Antwerpen,
hvilken för sina konsthistoriska studier två
särskilda gånger besökt vår hufvudstad.
Ehuru han såsom författare behandlat
vidsträckta områden af den gammalflamska
konsthistorien, är han framför allt Rubens-
forskare. Han har heller icke stannat vid
bidragen till Rubens-bulletinen utan
företagit sig att på egen hand utgifva det
andra här angifna arbetet, ett verk i fem
digra kvartband, som utgör en utförlig
illustrerad katalog öfver Rubens’ samtliga
arbeten. Och hvad detta vill säga,
förstår man, då man hör, att denna katalog
eller detta Rubens-lexikon upptager icke
färre än 1207 nummer ensamt af målningar.
Rubens torde vara den produktivaste
målare i Europa, som konsthistorien känner.
Den stora Rembrandt-monografien åter
är ett mera internationelt arbete och i
första rummet ett praktverk.
Textförfattaren är den berömde
musei-direktören i Berlin Wilhelm Bode, en af
historieskrifningens förnämsta notabiliteter
inom sitt område (medarbetare äfven i den
franska Gazette des beaux-arts), men till
medarbetare har han en af Rembrandts
egna landsmän musei-direktören i
Amsterdam C. Hofstede de Groot. Äro
författarne således en tysk och en holländare,
så är förläggaren återigen en fransman,
den bekante konsthandlaren i Paris Ch.
Sedelmeyr — en notabilitet äfven han i
sitt fack, för öfrigt kapitalstark, såsom det
kräfves af förläggaren till ett arbete, hvaraf
hvarje exemplar i boklådan kostar 1,200
francs; och arbetet utgifves samtidigt på
tyska, franska och engelska. Det är
således ett för den moderna tiden
karakteristiskt och, tilläggom det, vackert prof på
internationelt samarbete.
Ännu ha blott två af de tillämnade
8 volymerna utkommit, och den
hufvudsakliga delen af texten, som skall upptaga
icke allenast en fullständig förteckning
öfver de mer än 700 målningarna utan ock en
utförlig monografi öfver mästaren, sparas
för arbetets sista del. Därom är således
ännu för tidigt att dömma. Men då man
känner, hvad Bode redan publicerat 0111
Rembrandt och många andra
konsthistoriska ämnen, kan man vänta sig något
mycket framstående i fråga om grundlighet
och kritisk skärpa. De afdelningar af
texten, som redan publicerats, visa att
författaren sitter inne med en hel del nya
upplysningar, nya äfven efter den grundliga
bearbetning af ämnet, som fransmannen
Emile Michel gifvit i sin förträffliga, år
1893 utgifna stora monografi öfver
Rembrandt. Bode är utan gensägelse den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
