Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upptäckten af sjövägen till Indien åren 1497 och 1498. Af Isak Fehr. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
ISAK FEHR.
Oriens
hjulkarta.
A. Jerusalem. B. Paradiset.
för de vågsamma sjömän, hvilkas oblida
öde fört dem till jordens gräns. Denna
medeltidens jordkunskap framställdes i
lättfattlig öfversikt af de då vanliga s. k.
hjulkartorna. Jorden afbildas på dem
som ett hjul eller cirkel; från norr till
söder delas den af ett band, som
föreställer Tanais (= Don) och Nilus; östra
jordhalfvan upptages af Asien, den västra
halfvan delas midt itu af Medelhafvet,
norr därom ligger Europa, söderut Afrika.
Vid cirkelns medelpunkt ligger Jerusalem
och rakt ut därifrån längst i öster
Paradiset.
Men djärfva andar inom forskningen
och företagsamma, vinningslystna och
äfventyrsälskande män sträfvade att komma
bortom de kända yttersta gränserna,
isynnerhet som dessa åsikter om jordens
skapnad, ehuru allmänt vedertagna, ej ville
riktigt stämma med de läror om jordens
klotform, som redan Greklands vise i
många generationer hyllat; och dessutom
rubbade sägner om djärfva sjöfarares
erfarenheter betänkligt tron på de
härskande geografiska lärornas ofelbarhet.
Härtill kom förbättrade instrument, såsom
kompassen, samt fartygens och
seglingskonstens förbättring och utveckling.
Så förbereddes de stora upptäckterna,
hvilka äro förbundna med namnen
Kolumbus, Vasco da Gama, Magalhäes och med
åren 1492, 1498 och 1519—22. Kolumbus’
upptäckt af en ny värld var en så
fullständig öfverraskning, att han själf, trots
sina upprepade resor dit, aldrig insåg
den stora innebörden af sin upptäckt;
och ej heller hans samtid kom underfund
därmed. Själf lefde och dog han i den
föreställningen, att han nått det mål han
sträfvade efter, en sjöväg till Indien, om
han ock måste medgifva, att han ej
lyckats framtränga till den prisade och
efterlängtade, utomordentligt folkrika och
fruktbara yttersta östern, Indien och Kina,
kryddornas, pärlornas, aromernas och
sil-kets länder. Och så bunden var äfven
denne genialiske, djärfve och egendomlige
man af medeltidens föreställningar, att
han sökte förklara sällsamma företeelser
efter de medeltida hjulkartornas
uppgifter om Paradiset längst i öster.
Orinoco-flodens sötvattensmassa, som han på
sin tredje resa lärde känna, trodde han
nedflyta från Paradisets höjder. Men sju
år efter hans död förstod Balboa, som från
Panamanäset såg en väldig oceanyta
utbreda sig i söder, hvilken han därför
kallade Söderhafvet, att Kolumbus upptäckt
en ny världsdel, skild från Gamla
världen både i öster och i väster af stora haf.
Nu blef för Europas bildade folk
gränsen för deras jordkunskap vidgad med
ett stort stycke af jordytan. Vasco da
Gamas upptäcktsfärd kan i detta afseende
knappast jämföras med den store
genu-esarens, liksom ej heller hans person, om
hvilken man för öfrigt känner ganska
litet, kan mana fram ens en ringa del
af det utomordentliga intresse, som
upp-väckes af den djärfve och förslagne,
erfarne och i fördomar fångne Kolumbus,
den lyckligaste och olyckligaste af alla
stora upptäckare. — Vasco da Gamas
berömda upptäcktsfärd ledde hela handeln
mellan västerlandet och österlandet öfver
på en ny väg och blef således för
världshandeln af större betydelse än någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
